Vem skrev egentligen historien?

De flesta medeltida handskrivna handlingar är anonyma, och det finns ett stort behov av att kunna sätta in dem i ett sammanhang, säger Lasse Mårtensson, forskare och lektor vid Högskolan i Gävle.

Våra nya ögon

Ett  projekt som fått 13,46 miljoner från Riksbankens jubileumsfond, handlar  om att få kontakt med och tolka de handskrivna källorna till vår  historia.

– Min specialitet är språk och skrift. Det nya projektet heter ”Nya ögon på Sveriges medeltida skrivare”, och huvudpoängen med det är att digitala bildanalytiska metoder kommer att användas på de medeltida skrivna källorna, säger Lasse Mårtensson.

- Datorerna kan se och mäta former som vi ofta inte kan se med blotta ögat, och de kan göra det med en fullständig exakthet, med nya ögon.

–  Jag disputerade på medeltida språk och skrift och det gjorde att jag  kom in i detta samarbete mellan språkvetenskap och bildanalys. Sedan har  vi haft tur att vi hittade just denna lyckosamma konstellation i vår  forskargrupp.

–  Min roll som språkvetare är att tolka de data som utvinns med de  digitala metoderna, och att peka ut för bildanalytikerna vilka aspekter  som är av vikt att undersöka. Till sist blir det också min uppgift att  göra en syntes av den information som har utvunnits.

Digital humaniora

Det  nya forskningsprojektet faller inom ramen för vad som i dag ofta kallas  för digital humaniora. Det innebär att man använder digitala redskap i  humanioras tjänst, vilket t.ex. kan innebära att stora mängder text kan  analyseras med datorers hjälp.

Kombinationen språk  och bildanalys är i forskningshänseende ett nyskapande möte mellan  teknik och humaniora, och det finns en väldigt stor potential för  framtida forskningsuppgifter här.

I  ett pågående projekt, finansierat av Vetenskapsrådet arbetar samma  projektgrupp med att utveckla och förfina olika digitala sökningsmetoder  direkt i handskriven text. En sådan metod går ut på att hitta  ordformer, s.k. Word Spotting.

Både  det pågående och det nya projektet är tvärvetenskapliga. Lasse  Mårtensson är från svenska språket vid Högskolan i Gävle, medan övriga  är från bildanalys och datorlingvistik, samtliga från Uppsala  universitet.

–  Tvärvetenskap försiggår ofta mellan närliggande ämnen, men i detta fall  är det fråga om ämnen som ligger väldigt långt ifrån varandra. Jag kan  inget om programmering och bildanalytikerna har bara grundläggande  kunskaper om medeltida språk och skrift, säger Lasse Mårtensson.

Källorna

Källmaterialet  i projektet är inledningsvis s.k. diplom, dvs. medeltida brev, skrivna  på svenska. I praktiken sträcker sig materialet från 1300-talet till  början av 1500-talet. Det är dock en stor tyngd på 1400-talet, där det  finns en stor mängd dokument skrivna på svenska.

–  Under 1400-talet förändras också svenska språket väldigt mycket, och  det gamla fornspråket börjar förändras till det vi har idag.

Största  delen av de medeltida diplomen är bevarade vid Riksarkivet, och i  projektet kommer man att arbeta med digitala bilder av dessa. Nu  digitaliseras stora mängder medeltida handskrivna handlingar på  institutioner som Kungliga biblioteket, Carolina Rediviva och  Riksarkivet, och detsamma sker i resten av Europa.

–  I och med att man nu digitaliserar handskrivna handlingar och gör dem  tillgängliga, så krävs också att de görs begripliga. De medeltida  källorna är i regel anonyma och det finns ett väldigt stort behov av att  kunna sätta in dem i ett sammanhang.

–  Ska man kunna tolka en handskriven text korrekt måste man kunna sätta  in den i ett sammanhang, en historisk kontext. Vi hoppas kunna skapa en  karta för detta.

De medeltida skrivarna

Det är de skrivande personerna bakom de skrivna texterna, dvs. de medeltida skrivarna, som projektet syftar till att undersöka.

Framför  allt är det de drag som skiljer skrivarna åt som står i fokus, alltså  sådant som är unikt för en enskild individ och som skiljer denna från  alla andra.

–  Vad är det som skiljer en skrivande individ från en annan vid denna  tid? Det kan röra sig om skillnader av många olika slag, men en särskilt  viktig sak är hur skrivaren konkret har utformat skrivtecknen.

-  I analysen av detta ger de bildanalytiska metoderna ovärderlig  information. Vi vill också titta på hur språket skiljer sig åt hos de  olika skrivarna.

Användas i hela Europa

Den  kartläggning av de medeltida skrivarna som nu görs kommer alla  användare av de aktuella texterna att kunna dra nytta av. Det gäller  bland annat historiker, religionshistoriker, teologer, språkhistoriker  och bibliotek.

Tanken  är också att de metoder som utvecklas i projektet ska kunna användas på  samma skrifttyp, dvs. den gotiska skriften, i urkunder från resten av  Europa. Där finns det oerhörda mängder handskrivet material i denna  skrifttyp.

–  Vi börjar med den medeltida skriften, som är tacksam vid bildanalytiska  applikationer eftersom den är väldigt prydligt skriven, jämfört med  mycket annat som kommer senare.

-  Vi hoppas också att metoderna ska kunna användas på yngre material,  t.ex. från tidigmodern tid och kanske till och med ännu yngre material.

Pågående projekt, finansierat av Vetenskapsrådet har diarienummer 2012-5743.

För mer information, v v kontakta:
Lasse Mårtensson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 88 30, 070-655 72 98
E-post: lasse.martensson@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall