Projektet skall behandla hur beslut om nya uppvärmnings- och ventilationssystem i offentliga kulturbyggnader har underbyggts, samt undersöka vilka konsekvenserna blev för såväl människorna som miljöerna. Projektet kan bidra med en djupare förståelse för varför uppvärmningssystem har valts i känsliga kulturmiljöer, och vilka konsekvenser dessa åtgärder har fått. En humanistisk förklaringsfaktor tillförs på så sätt till ett forskningsområde som idag domineras av ingenjörer och arkitekter.

Det är alltså inte framför allt en större teknisk kunskap som eftersträvas här, utan en djupare förståelse för klimatproblemet och dess sammanhang. Vi vill bidra till mer kunskap om frågan varför problem som kräver långsiktigt hållbara lösningar ofta istället ges lösningar som är kortsiktiga. Vi kan också nyansera uppfattningen om äldre lösningar och se hur de kan ha varit ändamålsenliga, liksom att problemen med fukt i känsliga inomhusmiljöer ibland kan ha varit genomgående problem och inte en nyhet.

Projektet har nu fått finansiering av Vetenskapsrådet fram till 2012. - Det innebär att den redan pågående forskningen om inomhusklimat vid Högskolan på Gotland kan breddas och fördjupas ytterligare under en lång tid framöver, säger Mattias Legnér, Högskolelektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland.

I projektet ingår förutom Mattias Legnér också Mia Geijer, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen i Örebro län.