Arbetsintegrerat lärande x 3

Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs profil som präglar såväl utbildning och forskning och den dagliga verksamheten. Förra veckan blev dock lite av en ”boom” med tre olika större evenemang på temat – VILÄR-konferens, LINA-dag och postervernissage. En mängd forskare, lärare och praktiker möttes för att lära mer.

Under VILÄR-konfertensen fanns internationella gäster från Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Norge på plats. Ett antal lärosäten fanns också representerade så väl som ett eget företag och deltagare från Göteborg stad. Det var en livlig konferens med många och långa diskussioner både i sessioner såväl som i mingelstunder.

En av huvudtalarna på VILÄR-konferensen var Kristina Edström, civilingenjör och universitetslektor på KTH. Hon har även lång erfarenhet av arbete inom CDIO-initiativet, som verkar för utveckling av ingenjörsutbildning. Kristina bjöd på glimtar ur sin rykande färska doktorsavhandling som handlar om spänningen mellan akademiska och professionella värden i ingenjörsutbildningen – och vilka möjligheter och utmaningar som finns när det gäller att integrera de båda aspekterna i läroplanen.

Normer och värderingar styr
Kristina har undersökt vilka utmaningar som finns när det gäller att skapa en meningsfull relation mellan teori och professionell yrkeskompetens i ingenjörsutbildningarna. Hon konstaterar att de teoretiska kunskaperna ofta prioriteras ensidigt, vilket kan hänga samman med att många lärare inte har egen erfarenhet av ingenjörsyrket utan är skolade i universitetsvärlden.

– I min forskning reflekterar jag över de normer och värderingar som styr på institutionerna. Man måste även se den sidan av saken för att kunna skapa bättre samhörighet mellan de teoretiska och yrkesrelaterade inslagen i ingenjörsutbildningarna. Att bara försöka ändra det man gör utan att organisationen ändras i grunden, det blir inte hållbart, påpekar Kristina.

Tre forskningsfokus
Kristina har haft tre fokus i sin forskning; ett curriculum-perspektiv, ett historiskt perspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Hon har också relaterat till CDIO-initiativet där utveckling av ingenjörsutbildningar utgår från de kompetenser som studenterna behöver utveckla inför arbetslivet, och för att kunna utveckla och implementera teknik i enlighet med samhällets behov. Akronymen CDIO kommer från ”conceiving, designing, implementing and operating”.

Samma frågor har ställts av andra forskare
Kristina berättar att flera andra forskare sedan lång tid tillbaka har reflekterat över samma frågor som hon. Exempelvis var den svenske ingenjören Carl Richard Söderberg, som verkade på Massachusetts Institute of Technology (MIT) under mitten av 1900-talet, inne på samma spår.

– Söderbergs ideal, argument och strategier är påfallande lika dem som CDIO-initiativet arbetar efter, konstaterar Kristina.

– Historiskt sett har debatten om ingenjörsutbildningen pendlat mellan att betona teoretiska och yrkesrelaterade värden. Efter andra världskriget akademiserade exempelvis de amerikanska universiteten sina ingenjörsutbildningar och sin forskning väldigt långt. Det resulterade i motrörelser som betonade bland annat design, säger Kristina.

Bättre samhörighet mellan teori och praktik
Hon menar att vi bör bråka mindre om hur mycket teoretisk och professionell förberedelse som utbildningen ska innehålla. Det handlar snarare om att skapa bättre samhörighet mellan teori och praktik som håller över tid, istället för att det pendlar fram och tillbaka.

– Kanske måste vi rekrytera fler lärare som kan hantera båda sidorna, snarare än att det blir spänningar och dragkamp mellan människor som bara förordar den ena sidan, säger Kristina. 

LINA-dagen
I samband med VILÄR-konferensen arrangerade också forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, den årliga LINA-dagen. Här stod en paneldebatt och föreläsning på agendan. Paneldebatten handlade om ”Det nya arbetslivet, förändrade villkor och utmaning” och modererades av Kristina Johansson, biträdande verksamhetsledare för LINA. Här medverkade förutom Lars Svensson, professor Högskolan Väst också representanter från Nord Universitet i Norge och Södertörns högskola. Föreläsningen hölls av professor Ingela Josefson från Nord Universitet. Temat var ”Berättelse och insigt. Några tankar om utbildning i praktisk kunskap”.

– Ingela Josefson har återigen gästat oss och bjöd på dagsfärsk kunskap kring AI kopplat till insikt och förnuft. Genom sin historiska berättelse fångade hon oss i en stund där reflektionen och tanken fick ta plats och utrymme, långt från vardagens hets och jakt på tid, säger Kristina Johansson.

Postervernissage på campus
Under hösten har ett antal lärare vid Högskolan Väst gått den högskolepedagogiska kursen ”Arbetsintegrerat lärande – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Kursdeltagarna har genomfört empiriska undersökningar som rör teman om hur AIL bedrivs och/eller kan organiseras och utvecklas i högre utbildning. 

Resultatet av deras kursarbeten visas på digitala skärmar i form av en postervernissage i högskolans entréplan.

– Förhoppningsvis bidrog vernissagen till att högskolans undervisande personal blev inspirerade att arbeta vidare med kursdesign och kursuppgifter på liknande sätt, säger Urban Carlén, verksamhetsledare för den högskolepedagogiska enheten.

Bild: Christina Axelson
Text: Christina Axelson/Anna Tanderud