​Till partierna i Sveriges riksdag: Rädda konkurrensneutraliteten och den personliga assistansen!

När riksdagen idag beslutar om vårbudgeten föreslås bland annat att arbetsgivaravgiften för unga ska fördubblas. En bransch som drabbas särskilt hårt är personlig assistans. Kommunerna kompenseras för detta av staten. Men inte privata företag eller ideella organisationer. Konkurrensneutraliteten snedvrids ytterligare. Detta är djupt allvarligt. Och vi ifrågasätter lagligheten i detta handlingssätt.

Cirka 18 000 individer i Sverige har rätt till personlig assistans. Alternativet för flertalet av dem är isolering på institution, en kraftigt begränsad handlingsfrihet och en betydligt lägre livskvalitet. Vem som helst av oss alla kan råka ut för en olycka eller få en sjukdom som gör oss beroende av andra. Personlig assistans handlar inte om särintressen eller om en grupp människor som kostar mycket pengar för samhället. Det handlar snarare om hur vi vill att ett gott samhälle ska fungera.

Humana är Sveriges största privata utförare av personlig assistans. I dagsläget har vi drygt 1.900 kunder spridda över hela Sverige. De har valt oss av olika anledningar, men kanske främst för att vi ser dem som individer med unika behov och intressen. De kan byta utförare när de vill om de inte är nöjda. Det ger dem en trygghet och innebär för oss en positiv utmaning. Vi måste anstränga oss varje dag för att få behålla våra kunders förtroende och lojalitet. Så fungerar konkurrens - bäst leverantör vinner kundens hjärta.

Vi och andra privata och ideella aktörer har lärt oss att hushålla med de ersättningar vi får. Till skillnad från kommunerna, vars kostnader för assistansen ligger minst tio procent högre, finns inga extra bidrag att få. Den schablonersättning per timme vi erhåller måste räcka. Trots att privata och ideella aktörer förfogar över mindre pengar än kommunerna är våra kunder generellt sett mer nöjda. Endast en av tre assistanskunder har valt en kommunal utförare. Två av tre föredrar privata och ideella utförare.

Vare sig det handlar om privat drivna företag eller ideella organisationer/kooperativ så är oron nu stor i hela landet. Dagens ersättningsnivå – och ännu värre den som diskuteras inför kommande år – är så låg att politikerna utsätter den personliga assistansen för svältdöden.

De assistansberättigade riskerar att råka illa ut när Humana och andra seriösa företag med kollektivavtal och ärliga villkor får kraftigt försämrade förutsättningar att bedriva assistans. De avtalade lönerna höjs i år dubbelt så mycket som schablonbeloppet. Det ser likadant ut inför 2016. Därtill kommer förslaget om fördubblade arbetsgivaravgifter för unga, innebärande totala kostnadsökningar på mer än tre gånger den föreslagna schablonbeloppshöjningen. Redan i år förväntas 30 procent av företag och ideella aktörer gå med förlust. Den siffran ökar till över 50 procent 2016. Den möjlighet som finns i de flesta branscher, nämligen att höja priset, förfogar vi inte över. Det är staten som bestämmer.

Kommunerna föreslås kompenseras för höjningen av de ungas arbetsgivaravgifter. Men inte privata företag och ideella. Konkurrensneutraliteten snedvrids därmed ännu mer. Detta är djupt allvarligt och vi ifrågasätter lagligheten i detta. Sveriges kommuner och landstings beräkningar visar på att kommunerna har en kostnad som ligger i snitt tio procent över schablonbeloppet. Vad den enskilde kommunens kostnader ligger på är dock svårt eller omöjligt att veta då insynen i många fall är obefintlig. Inte ens med domstolshjälp har det gått att få ut vissa enskilda kommuners kostnadsberäkningar. Den transparens som för seriösa privata och ideella aktörer är självklar finns inte hos kommunerna. Att slösa med skattebetalarnas pengar, utan möjligheten till extern insyn, är tydligen acceptabelt.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är samhällsekonomiskt galet att tvinga bort privata utförare, vare sig de är vinstdrivna eller ideella. När kunderna tvingas tillbaka till kommunerna så ökar samhällets kostnader med flera miljarder per år på grund av att kommunerna inte förmår bedriva verksamheten inom de ramar som ges. Det säger till och med SKL.

Rätten till personlig assistans urholkas, valfriheten för den enskilde minskas samtidigt som den samhällsekonomiska kostnaden i slutänden blir högre. Det är som ett omvänt Kinderegg. Fast i detta fall är överraskningarna bara otrevliga.

Per Granath, koncernchef Humana Harald Wessman, VD Humana Assistans AB