Här kommer sommaren! Har du koll på semesterlagen?

Sommaren är snart här och med den semestrarna. Men har du koll på vad som gäller? Hur länge måste du enligt lag bevilja semester? Vad säger lagen om semester för den som är deltidsanställd? Huntee.se benar ut de knepigaste paragraferna i semesterlagen.

Det finns en rad begrepp och regler kring semester som du som som arbetsgivare bör känna till för att kunna hantera semesterfrågor på rätt sätt. De grundläggande sakerna – 25 dagars semester per år och rätten till semesterersättning – känner de flesta till. Men det finns snårigare delar i semesterlagen än så.

Här är några av dem lite enklare förklarade än i lagboken.

Tvingande lag som gäller alla

Semesterlagen är en tvingande lag som omfattar alla i hela Sverige som arbetar, oavsett typ av anställning.

Det betyder att du som arbetsgivare inte kan göra upp individuella avtal eller sätta helt egna semesterregler med sämre villkor än semesterlagen.

Däremot kan du avtala med dina anställda om bättre villkor.

Kollektivavtal innehåller ofta regler om semester som kan komplettera eller till och med ersätta semesterlagens regler.

Semesterår vs intjänandeår

Ett semesterår motsvarar tiden mellan den 1 april och den 31 mars året därefter – det vill säga perioden under vilken de intjänade semesterdagarna får tas ut. Året innan dess kallas för intjänande året – det vill säga det år semesterdagarna tjänas ihop.

Halvdagar går bort

Enligt semesterlagen avser semesterledighet enbart hela dagar. Dina anställda kan alltså inte ta ut en halv dags semester på en fredagseftermiddag för att åka på en weekendresa och ytterligare en halv dags semester på måndagsförmiddagen för att få lite sovmorgon efter resan för att på så sätt bara göra av med en semesterdag totalt. Om inte du som arbetsgivare godkänner det vill säga.

När det gäller övrig semesterledighet har dina anställda rätt till 25 semesterdagar med minst fyra veckors sammanhängande ledighet varje semesterår.

Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren endast rätt till fem obetalda semesterdagar, men behöver inte ta ut dem. Du får heller inte tvinga en anställd att ta ut obetald semester.

Om din nyanställde kommer direkt från en tidigare anställning där denne redan haft semester behöver du inte bevilja semester.

Sommarsemester eller inte sommarsemester — det är frågan

Du är enligt lag skyldig att låta dina anställda vara med och bestämma om när de vill ta ut sin semester – det kallas för att du har förhandlingsskyldighet. Däremot är det du som arbetsgivare som har sista ordet om när semesterledigheten ska läggas ut.

Du är dock skyldig att bevilja minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni–augusti. Men det hindrar såklart inte att du kan bevilja dessa fyra sammanhängande semesterveckor under en helt annan del av året om din anställde hellre vill det och din välvilja medger det.

Beskedet om beviljad semester måste du lämna minst två månader innan semesterperiodens början.

Finns kollektivavtal som säger annat än reglerna ovan är det istället dessa som gäller.

Korttidsanställda – ingen semester, men pengar i fickan

Kanske är det inte troligt att den som bara ska jobba en kortare tid hos dig är särskilt intresserad av att ha semester under tiden.

Skulle frågan ändå dyka upp så kan det vara bra att veta att du inte behöver bevilja någon semesterledighet alls för korttidsanställd personal som inte beräknas jobba hos dig mer än högst tre månader.

Men det omvända gäller också dig som arbetsgivare: du kan enligt semesterlagen inte heller tvinga en korttidsanställd att ta semester under en korttidsanställning på max tre månader.

Dock har den anställde alltid rätt till semesterersättning, vilket innebär att du snällt får pynta ut en extra slant för det.

Deltidare ska ha lika mycket semester som heltidare

Har du deltidsanställd personal är det viktigt att komma ihåg att de har rätt till lika lång sammanlagd ledighet som dem som jobbar heltid.

Men deras semesterdagar kan inte räknas av löpande per vecka, utan proportionerligt till en heltidssemester.

Det betyder i praktiken att du behöver räkna om deras semester till motsvarande ledighet för en heltidsanställd.

En person som exempelvis jobbar tre dagar i veckan och vill ta ut motsvarande fyra veckors sammanhängande semester (20 dagar) har alltså inte rätt att vara borta sju veckor.

Istället kan du använda dig av formeln: antal arbetsdagar/vecka x antal semesterdagar delat med 5.

Det betyder att en person som arbetar 3 dagar i veckan och vill vara ledig motsvarande 20 semesterdagar totalt får en sammanlagd ledighetsperiod på 12 dagar.

Om du har deltidsanställd personal som arbetar oregelbundna antal dagar varje vecka måste du krångla till det ytterligare – kolla med din ekonomiavdelning. Det viktiga är att du är medveten om den här omräkningsprincipen.

Den som spar han har

Det här är lite av en het potatis på många arbetsplatser. Visst är det trevligt att kunna lägga ut längre ledighet till de anställda som valt att utnyttja sin rätt att spara semesterdagar.

Om inte annat blir du en populär arbetsgivare och det kan vara mycket värt i sig.

Som arbetsgivare med en affärsverksamhet som trots allt måste skötas kan det dock bli lite knepigt att få ihop verksamheten om alla samtidigt vill göra samma sak.

Enligt semesterlagen har dina anställda rätt att spara en eller flera semesterdagar av sin intjänade semester till senare, men bara de som överstiger 20 stycken totalt. Det betyder att det inte går att endast ta ut tre veckors semester och sedan spara resten.

De sparade semesterdagarna måste tas ut inom fem år från det år de sparades för att inte brinna inne. Man får inte heller spara semesterdagar från samma år som man tar ut sparade semesterdagar.

Givetvis kan man lägga ut de sparade semesterdagarna utspridda under året – efter att de intjänade dagarna avverkats – men vill en arbetstagare ta ut sin sparade semester samtidigt som den vanliga semestern måste denne meddela detta senast två månader i förväg.

Som arbetsgivare är du skyldig att så långt det är möjligt tillmötesgå din anställdes önskemål om att ta ut sin sparade semester det år denne själv väljer.

Om din anställde vill ha ut sin sparade ledighet det femte året (det vill säga det sista året innan dagarna försvinner) och du anser att det inte går så måste du låta de sparade dagarna tas ut det sjätte året.

Det finns naturligtvis flera regler i semesterlagen, bland annat en hel del som kretsar kring semesterlön. Vill du veta mer kan du gå in på Semesterlagen (1977:480)