Alla barn har rätt till ett tryggt hem

Att alla barn har rätt till ett hem borde vara en självklarhet. Men så ser inte verkligheten ut. Bara i Göteborg bedöms över 1 600 barn sakna en fast punkt de kan kalla hemma.

Det blev tydligt när hemlösa barn och deras familjers situation diskuterades på ett seminarium i Göteborg i veckan. Arrangör var Rädda Barnen och utgångspunkten var organisationens uppmärksammade rapport ” ”En plats att kalla hemma” som kom ut under förra året.

En av paneldeltagarna var Ebba Hermelin som jobbar som skolkurator i Hammarkullen sedan 22 år tillbaka.

• De vet inte var de ska bo på kvällen, de vet inte vilken väg de ska ta till skolan. Många av de tillfälliga boendena ligger långt från Angered.

• Det är ofta trångt, det finns ingen plats att göra läxor, ofta går det inte att laga mat ordentligt, du kan inte ta hem kompisar eller ha ett födelsedagskalas.

Ebba Hermelin anser att situationen har förvärrats under de år hon jobbat som kurator. Redan när hon började var alldeles för många familjer trångbodda, Nu finns det även familjer som är hemlösa och som slussas runt mellan olika tillfälliga boendelösningar.

• Vi i skolan gör vad vi kan, vi överser med att barnen har hög frånvaro och vi erbjuder alltid plats på fritids. Men vi kan inte samtala bort hemlöshet och bostadsbrist, säger Ebba Hermelin som anser att enda lösningen är att det börjar byggas för alla människor i det här landet.

Åsa Vilu, biträdande socialchef på Stadsmissionen i Göteborg, möter även hon många hemlösa barnfamiljer och berättar om en otrolig utsatthet. Samtidigt ser hon ett tydligt samband mellan hemlöshet och en utbredd fattigdom.

• Många av de här barnen lever hela sin barndom byggd på fattigdom. Vi har familjer som kommer till oss och ber om matkassar eftersom de inte ens har råd med mat. Det som tidigare var lägsta nivå har nu blivit norm och samtidigt märker vi att det offentliga vältrar över allt mer ansvar på idéburna organisationer.

Tove Samzelius är huvudförfattare till Rädda Barnens rapport ” En plats att kalla hemma” berättar om hur bristen på en trygg punkt påverkar barnen.

• Barn reagerar olika beroende på ålder, säger hon. Många hemlösa barn är ofta små och situationen påverkar ofta språk och motorik, Barnen blir oftare sjuka och inte sällan bekymrade och inåtvända.

Tove Samzelius konstaterar att arbetet med bostadslösa barnfamiljer skiljer sig åt mellan landets kommuner och att Göteborg långtifrån är sämst i klassen utan snarare ligger i framkant. Det finns till exempel kommuner som hotar att omhänderta barnen om inte familjen tillräckligt aktivt söker bostad på egen hand.

• Det finns också kommuner som kräver att familjer ska söka x antal jobb och x antal lägenheter, annars nekas de ekonomiskt bistånd och kan bokstavligen ställas på gatan, säger Tove Samzelius.

Erik Gedeck arbetar med bostadssociala frågor på Göteborgs stads fastighetskontor och kunde likt övriga paneldeltagare konstatera att det som på allvar kan förändra situationen för hemlösa barn är att det byggs fler bostäder som alla har råd att efterfråga.

• Ytterst handlar det om att öka byggandet så det gäller att se till att det nu blir verklighet. Samtidigt måste vi lösa situationen även kortsiktigt och de tillfälliga boenden där vi i dag placerar barnfamiljer behöver vara av hög kvalitet och utgå från ett barnperspektiv.

• En jätteviktig insats som staden genomfört är att vi reserverat 500 lägenheter inom allmännyttans bestånd för bostadslösa barnfamiljer. De hyrs ut med vanliga förstahandskontrakt vilket innebär att de här familjerna får en trygg punkt.