Bostadsbristen och dess konsekvenser avhandlades i gårdagens Agenda. I takt med att det blir mer och mer tydligt att bostadsbristen hotar tillväxten kommer vi kanske att få se lite politiska initiativ ta form.
Fast bara kanske, eventuellt, möjligen, kanhända.

 
Stefan Attefall (KD) och Veronica Palm (S) ägnade sig mestadels åt skuldfördelning i Agenda. Stefan Attefall inleder varje anförande med att vi byggt för lite under 20 år och det är ju i och för sig trist. Men för att det inte ska gå 20 år till måste vi väl lägga på ett kol eller två?

Det röda skynket för Attefall bär namnet investeringsbidrag. Det som Palm ser som en möjlighet är en omöjlighet för Attefall. Det skulle bara leda till att byggarna stoppar pengarna i egen ficka, menar han.
Till skillnad från den sänkta restaurangmomsen får man förmoda. Momssänkningen kostar många härliga miljarder och antas få oss att äta billigare mat på krogen och icke hamna i några ägarfickor.

Om momssänkningar är träffsäkra sätt att gynna konsumenterna så kan väl Attefall sänka byggmomsen?

Annars finns det beprövade sätt att göra investeringsbidragen träffsäkra. På den tiden vi hade ett investeringsbidrag som bara utgick om man garanterade en viss hyresnivå gick pengarna ner i hyresgästernas fickor. Släpper man på den kopplingen så riskerar investeringsbidraget att gå samma väg som restaurangmomsen, ner i fel ficka.

(S) vill ha ett investeringsbidrag till studentlägenheter. Om några år är den gigantiska ungdomsgruppen som nu saknar studentboende färdigstuderad. De är uppåt 30, har förhoppningsvis fått jobb, barn på gång kanske och de vill absolut inte bo inneboende eller i andrahand. Det är nu det är läge att diskutera hur man ska undvika en ny diskussion i Agenda om 5 år när babyboomens barn nått en mogen ålder och det fortfarande är bostadsbrist.

I Ekot idag kan man höra att också landets socialchefer drabbats av bostadsbristen. Hem&Hyra står för underlaget. Socialtjänsten får numera jobba med människor som inte har sociala problem utan som bara är bostadslösa. Det är i och för sig ett allvarligt socialt problem att sakna bostad men de bostadslösa håller sig i andra avseenden över vattenytan och tillhör inte socialtjänstens vanlig kundgrupp.

Visst hårdnar det. Bostadsbolagen ställer höga inkomstkrav, tolererar inga betalningsanmärkningar, hyrorna ligger på höga nivåer och barn vräks.

Och fastighetsägarna drar ut till strid för att få ännu högre hyror.

 
Idag skriver jag om detta på Dagens Industri. Jag och Anders Borg är på samma linje. Nu gäller det att visa ansvar.

Den som gillar långa bloggar kan läsa artikeln här. DI är inte så där vidare värst bra på att lägga ut sina artiklar på nätet.

”De närmaste månaderna ska hyran för tre miljoner hyresgäster förhandlas med kommunala bolag och privata fastighetsägare runt om i landet. Och det är inga småslantar det handlar om, hyresgäs-terna betalar sammanlagt 100 miljarder kronor i hyra varje år.

 
Hyresförhandlingarna startar i ett för Sverige mycket bekymmersamt ekonomiskt läge. Anders Borg har skrivit ner Sveriges tillväxtprognos. Många har det tufft ekonomiskt. Löntagarna manas till åter-hållsamhet i löneförhandlingarna och landets pensionärer kan inte räkna med vare sig någon höjning av pensionen eller sänkta skatter.

 
I regeringsförklaringen upprepade Fredrik Reinfeldt vid otaliga tillfällen hur viktigt det är att vi alla tar ansvar. Detta ansvarstagande bör givetvis också omfatta de kommunala bostadsbolagen och de privata fastighetsägarna som nu måste visa återhållsamhet i sina hyreskrav. Stora hyreshöjningar är inte bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, de är dessutom oerhört svåra att bära för många av landets hyresgäster.

 
Man ska också vara medveten om att för varje procent hyran höjs urholkas hyresgästernas köpkraft med en miljard kronor. Den vetskapen borde vara tillräcklig för att få Anders Borg ännu mer oroad inför nästa tillväxtprognos. Med alltför höga hyreshöjningar riskerar hyresrätten dessutom att förlora i konkurrenskraft gentemot andra boendeformer där man anstränger sig för att hålla kostnaderna nere.

Den ekonomiska oron känns givetvis mest för de människor som redan har en utsatt ekonomisk situation. Regeringen har därför aviserat att bostadsbidraget för unga, barnfamiljer och pensionärer kommer att höjas. Men stora hyreshöjningar skulle göra denna höjning av bostadsbidragen helt verkningslös. Det behövs inte många kronor i hyreshöjning innan det höjda bostadsbidraget är som bortblåst.

Dessvärre börjar det nu komma krav på rejält höjda hyror. Göteborgs största hyresvärd Poseidon kräver upp till 5,5 procents hyreshöjning, vilket är dubbelt så högt som den allmänna prisutveckling-en. Vi hoppas verkligen att de övriga kommunala bolagen, där cirka hälften av landets hyresgäster bor, känner ett större ansvar för att hålla hyresnivåerna nere.

Ännu mer illavarslande signaler kommer från Fastighetsägarna Sverige, som representerar knappt hälften av landets cirka 700 000 privata hyreslägenheter. Ett första krav från Fastighetsägarna i Göteborg ligger på 5 procent.

 
Fastighetsägarna i Göteborg har de senaste dagarna skrivit debattartiklar och skickat brev till landets Hyresgästföreningar. De kräver inte bara höga hyreshöjningar utan också att höjningarna ska vara som högst där bostadsbristen är som störst. Hyrorna måste, menar Fastighetsägarna, höjas i attraktiva lägen och betalningsviljan måste få genomslag på hyran.

Förutom att Fastighetsägarna visar en förvånansvärt ansvarslös hållning i en ekonomiskt orolig tid vill de dessutom göra avsteg från grunderna i hyreslagen. Där framgår det tydligt att bostadsbrist och betalningsvilja inte är skäl för hyreshöjningar.

 
Givetvis måste bostadsföretagen kunna kräva hyresnivåer som gör att de har en stabil och långsiktig ekonomisk utveckling. Men det har de redan, det garanterar det kollektiva förhandlingssystemet. Så har det också varit under lång tid. Hyresmarknaden lockar dessutom många privata investerare genom den långsiktigt säkra avkastningen.

 
Det är dags att ta ett verkligt ansvar för de hyresförhandlingar som nu inleds. Vi kommer därför att göra allt vi förmår för att inte hushållens köpkraft ska urholkas ytterligare, för att löneökningarna inte ska ätas upp av hyreshöjningar, för att de höjda bostadsbidragen inte ska gå förlorade och för att hyresrätten ska fortsätta vara en konkurrenskraftig boendeform”.

Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen