Ekonomiska utsikter från Hyresgästföreningen: vårändringsbudgeten saknar modiga reformer

I regeringens vårbudgetproposition kan vi läsa att ”färre bostadsinvesteringar framöver väntas bidra negativt till BNP-tillväxten. Det höga utbudet och den lägre prisnivån har bidragit till ett minskat bostadsbyggande, samt att mycket talar för att bostadsbyggandet fortsätter att minska de närmaste åren. Antalet påbörjade bostäder bedöms 2019 bli ca 50 000 och 2020 ca 45 000.”

Samtidigt gör Boverket bedömningen att det behöver byggas 67 000 bostäder per år fram till 2025. Detta gap mellan vad marknaden förmår av egen kraft, och behovet, är nu upp till politiken att lösa.

Investeringsstödet räcker inte till
Det medel regeringen förfogar över för att stimulera byggande är investeringsstödet, som i samma budget minskas med 750 000 000 kronor till 1,5 miljoner för innevarande år, vilket enligt regeringen beror på minskade ansökningar. Därefter beräknas anslaget öka med 3 000 miljoner kronor 2021 och 1 500 miljoner kronor 2022. Sammantaget beräknas detta innebära ökade utbetalningar 2019–2022 med 3 000 miljoner kronor.

Det ska jämföras med kostnaden för 67 000 bostäder per år, som uppgår till ca 250 miljarder. Investeringsstödet har i skrivande stund bidragit till byggandet av ca 20 000 bostäder och har varit en viktig reform för att delar av det nybyggda beståndet ska hålla rimliga hyresnivåer. Men inför utmaningen om en sjunkande byggkonjunktur krävs det mer långtgående insatser.

Statsskulden var vid 2018 års utgång nere på 1197 miljarder, vilket motsvarar 25 % av BNP. Den konsoliderade statsskulden beräknas minska både nominellt och som andel av BNP samtliga år under prognosperioden. Samtidigt konstateras i avsnittet om kommunsektorn att den höga förväntade investeringsnivån bidrar till att kommunsektorns skulder beräknas öka då investeringarna till viss del lånefinansieras. Hushållens skulder som andel av den disponibla inkomsten har stigit under en längre tid och uppgick under 2018 till 186 procent. Vi kan konstatera att den låga statsskulden förskjuter ansvaret över investeringar och därmed skuldsättningen till hushåll och kommuner.

Vi föreslår statliga topplån
Vi föreslår statliga topplån som ett sätt att förmå marknaden att fortsätta producera bostäder när konjunkturen viker. Statliga topplån för ca en fjärdedel av kapitalbehovet skulle motsvara ca 65 miljarder per år i ökad upplåning, allt annat lika, så länge lågkonjunkturen består. Genom att staten lånar upp, och lånar ut till byggande av hyresrätter till rimliga kostnader, minskar behovet av eget kapital, och företagen vågar investera. Det skulle också få effekten att priser och hyror långsiktigt pressas ned till hållbara nivåer samt att behovet av privat skuldsättning hos hushållen minskar.

En skattereform brådskar
Istället ligger merparten av regeringens bostadspolitiska satsningar fortsatt på befintliga fastigheter, och går primärt till att subventionera ägt boende. Ränte- och ROT-avdrag kostade staten 25 miljarder under 2018, och bidrar till hushållens skuldsättning och sannolikt till en överrenovering av ägt boende. En skattereform brådskar, med målet om rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna. Skattefria underhållsfonder och ROT för hyresrätten skulle utgöra viktiga bidrag till de renoveringar som hyresrättsbeståndet fortfarande står inför.