Du måste flytta på dig! Ny rapport om rörlighet på bostadsmarknaden

Ökad rörlighet på bostadsmarknaden påstås vara en nyckelfaktor för att lösa bostadsbristen. Begreppet används flitigt i den politiska debatten men fakta kring hur stor rörligheten är, eller bör vara, uppges sällan. Därför har Hyresgästföreningen gett Maria Brandén, forskare på Stockholms och Linköpings universitet, och konsultföretaget Ramböll i uppdrag att ta fram en rapport som visar hur rörligheten på den svenska bostadsmarknaden faktiskt ser ut.

Av rapporten kan man dra tre intressanta slutsatser.

• Rörligheten på bostadsmarknaden är större inom det hyrda beståndet än inom det ägda under samtliga år mellan 1999 och 2012. År 2012 låg rörligheten på 22 procent för boende i hyresbeståndet jämfört med 9 procent i det ägda. I snitt låg rörligheten 13 procentenheter högre för boende inom det hyrda beståndet än inom det ägda under hela perioden.

• Rörligheten bland boende i det hyrda beståndet är alltid högre än i det ägda oavsett var i landet man bor, inkomst eller utbildningsnivå. Det är samma tendens vi ser internationellt.

• Rörligheten inom det hyrda beståndet är högst bland dem med lägst inkomster och dem med högst inkomster.

Trots en betydande sänkning av fastighetsskatten, avskaffande av gåvo- och förmögenhetsbeskattningen, införandet av ROT-avdrag och införandet av presumtionshyror i nyproduktion av hyresrätter har rörligheten varit stabil.

-Inte ens i Stockholms kommun där ca 89 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter under perioden, och det skett en betydande befolkningsökning, märks någon förändring i rörlighet, säger Mariell Juhlin, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

-De minimala skiftningar som vi kan se är sannolikt relaterade till konjunkturläget. Vi märker till exempel en liten tillfällig minskning strax efter IT-bubblan 2001.

-Det vi ser i statistiken är att möjligheten att påverka rörligheten politiskt verkar vara begränsad. Att då ytterligare skattesubventionera ägt boende genom slopad reavinstbeskattning, som vissa partier föreslår, blir fel. Inte bara för att utsikterna att öka rörligheten i det ägda beståndet är begränsade utan för att samma investering i rimligt prissatta hyresrätter automatiskt skulle innebära en högre rörlighetsnivå. Om målsättningen är att öka rörlighet på bostadsmarknaden bör samhället alltså aktivt främja det hyrda boendet, säger Mariell Juhlin.

-Om syftet med ökad rörlighet är att lösa bostadsbristen så är utsikterna för detta väldigt små. Inte minst eftersom bostadsbristen är ett resultat av många andra faktorer, som en svag bostadspolitik sedan 90-talskrisen, hushåll med begränsade möjligheter att efterfråga och en rad olika marknadsmisslyckanden.

Ökad rörlighet till följd av friare prissättning, det vill säga marknadshyror, har inte heller förutsättningar att leda till ett bättre utnyttjande av beståndet om ”fel” grupper rör på sig.

-Eftersom den högsta rörligheten redan finns bland låginkomsthushåll i hyresbeståndet skulle marknadshyror främst öka omflyttningen för de grupper som redan idag är mest rörliga, säger Mariell Juhlin.

-Sannolikt kommer resurssvaga grupper tvingas konsumera mindre boendeyta, efter plånbokens storlek och inte efter behov, samtidigt som kapitalstarka grupper fortsatt har råd att överkonsumera. Det är ingen hållbar lösning.

I Stockholms kommun är boendetätheten i de olika stadsdelarna högre ju lägre inkomsten är. Och 87 procent av landets rikaste hushåll äger redan sitt boende.

-Varför ska samhället genomföra förändringar som inte leder till bättre utnyttjande av beståndet och som dessutom skapar omfattande negativa samhällsekonomiska konsekvenser? Det blir minskad valfrihet för hushållen, minskat konsumtionsutrymme, ökad trångboddhet och otrygghet med friare hyressättning, säger Mariell Juhlin.

-Om ökad tillgång till rimligt prissatta hyresrätter har bäst förutsättningar att bidra till både ökad rörlighet och bättre matchning på arbetsmarknaden har politiken ett ansvar att skapa förutsättningar för detta. Ett första steg skulle vara att åtgärda den skatteobalans som råder mellan boendeformer.

För mer information, kontakta:

Mariell Juhlin, chefsekonom Hyresgästföreningen 072-218 80 56