De som är äldre och de som saknar högskoleutbildning får störst inkomstförluster efter en plötslig sjukdom, visar en ny IFAU-rapport

Sjukdom ger inkomstförlust

Ungefär fyra procent av den arbetande befolkningen 30–59 år läggs varje år oplanerat in på sjukhus. Risken att bli sjuk ökar naturligtvis med åldern, men även utbildning spelar roll för risken att drabbas av sjukdom som kräver sjukhusvård. I åldern 30–39 har till exempel de med lägre utbildning 40 procent större sannolikhet att drabbas jämfört med individer med en högskole­utbildning. Den plötsliga försämringen av hälsan ger också en sämre arbets­inkomst i flera år.

– Vår rapport visar att de som legat på sjukhus i genomsnitt fick 9 procent lägre inkomst det aktuella året, jämfört med dem som inte drabbats. Efter fem år var den lägre inkomsten 13 procent, säger Martin Nilsson som är en av forskarna bakom rapporten.

Större inkomstförluster för äldre och dem utan högskoleutbildning

Inkomstförlusterna är ojämnt fördelade. För dem som hade högskoleutbildning föll arbetsinkomsten med 5–6 procent det första året medan inkomstförlusten för dem som saknade högskoleutbildning var nästan dubbelt så stor, 9–12 procent. På längre sikt varierar effekterna beroende på ålder. Bland 30–39-åringarna fanns inga skillnader kvar efter fem år. Däremot fortsatte inkomst­skillnaderna att öka för 50–59-åringarna. Efter fem år hade de högskole­utbildade 2 procent lägre inkomst jämfört med vad de annars skulle ha haft, medan de utan högskoleutbildning hade hela 12 procent lägre inkomst.

– Den här gruppen blir dubbelt drabbad med både sämre hälsa och mycket sämre arbetsinkomster. Vi har undersökt flera tänkbara förklaringar till resultaten som till exempel tillgången till sjukvården, utformningen av försäkringssystemen och att hög- och lågutbildade arbetar inom olika sektorer. Vår slutsats är att det inte verkar finnas någon enkel förklaring till att lågutbildade drabbas hårdare.

Material

Rapportförfattarna jämför förändringen i arbetsinkomst (dvs. inkomst av förvärvsarbete och egenföretagande) för 30–59-åringar som oplanerat läggs in på sjukhus på grund av t.ex. olyckor, hjärtsjukdomar, cancer eller mentala problem med dem som inte läggs in. De studerar perioden 1992–2000. Analysen baseras på data från SCB och Socialstyrelsens slutenvårds­register. 

 Kontaktinformation

Rapport 2011:11 Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknads­effekterna av olika hälsoproblem? är skriven av Petter Lundborg, Martin Nilsson och Johan Vikström. Har du frågor är du välkommen att kontakta Martin: 018-471 60 52; martin.nilsson@ifau.uu.se