IMM välkomnar EU-förslag i riktning mot ökat skydd för visselblåsare

EU-kommissionen har nu presenterat förslag till minimidirektiv om skydd för visselblåsare. Förslaget ställer bland annat krav på stora och medelstora företag samt statliga och regionala förvaltningar liksom kommuner med fler än 10 000 invånare att införa rapporteringskanaler samt hantera uppgifter om vem som rapporterat konfidentiellt. Institutet Mot Mutor (IMM) välkomnar förslaget, som sätter fokus på visselblåsares viktiga roll i antikorruptionsarbetet.

– Visselblåsare har en väldigt viktig roll i kampen mot korruption. Ett effektivt antikorruptionsarbete förutsätter miljöer där signaler om oegentligheter kan fångas upp. Att förebygga negativa tystnadskulturer är en del i att skapa en sådan miljö, men det är också av stor vikt att det finns trygga rapporteringskanaler, säger IMM:s generalsekreterare Natali Phalén.

Sedan förra året finns en ny svensk lag som skyddar arbetstagare som larmar om bland annat mutbrott mot repressalier. Lagen innehåller dock inget krav på organisationer att ha ett visselblåsningssystem, eller att garantera anonymiteten för den som slår larm, något som utgör en brist.

– Visselblåsare har i många fall råkat illa ut, vilket medför att det kan finnas en rädsla att slå larm. Visselblåsningssystem som garanterar anonymitet är därför ett viktigt verktyg för att tillförsäkra att personer vågar rapportera om oegentligheter. Det hade därför varit önskvärt om det föreslagna direktivet hade krävt att rapporteringssystemen skulle ge möjlighet till anonym rapportering, säger Natali Phalén.

I undersökningen Bryta Tystnaden som IMM genomförde under hösten var en klar majoritet av de 38 stora och medelstora deltagande företagen positiva till såväl lagstadgat krav på visselblåsningssystem som anonymitetsskydd för visselblåsare.

– Kunskap om oegentligheter i en organisation finns nästintill alltid inom organisationen. Därför behövs system som säkerställer att sådan kunskap fångas upp, avslutar Natali Phalén.