Blogginlägg -

Att ta betalt

_f6b9749

Martin Geijer är en av de mest erfarna improvisatörerna i Sverige och har startat flera av de improvisationsteatrar som finns i Stockholm idag. Med sin långa erfarenhet är han idag också en av landets främsta pedagogerna när det gäller improvisationsteater, kroppsspråk och kreativitet. Han är stundtals också en riktigt kul kille. Idag är han konstnärlig ledare för Improvisationsstudion och driver Improvisationsstudion Förlag.

Han är aktuell som regissör för Improvisationsstudions nya föreställning Stockholmare – improviserad humor om storstadsmänniskan. Premiär 19 november.

OM ATT TA BETALT

Jag har en käpphäst och den är att med hov och mule behålla den goda ekonomiska sits improvisationsteater faktiskt besitter. Jag har tjatat om detta tidigare och vill med denna blogg propagera varför vi ALLTID ska ta bra betalt när vi spelar föreställningar, giggar eller undervisar.

Känner du igen det här?

»Det finns möjlighet för er att få exponera er för en massa kunder som kan vara intresserade av er verksamhet«.

»Vi har inte så stor budget för det här tillfället, men längre fram så kommer vi anordna ett större evenemang«.

» Om vi kortar ner det en halvtimme blir det billigare då?«

Om vi först tittar på våra kollegor inom stand up, vanlig teater och musiker av alla slag ser vi att de flesta får väldigt dåligt betalt eller spelar gratis, även artister på högre nivåer. Musiker får sämst betalt av alla, och jag skäms när vänner inom rock och jazz med långa studier och skivor bakom sig berättar vad de får i gage. Skandal!

Impro vs Standup

Jag tänker nedan jämföra Impro med stand up för att belysa möjligheter och farhågor inför framtiden. Vill förtydliga att jag verkligen gillar stand up och inte ser ner på konstformen på något sätt.

Impro och stand up slog igenom i Sverige nästan samtidigt i mitten på 80-talet. De första improvisatörerna i Sverige var etablerade skådespelare som redan jobbade professionellt och när efterfrågan på improvisationsteater började komma från företag och myndigheter kunde dom ta bra betalt från första början. Jag tror att det fortfarande är så att företag och myndigheter är villiga att betala bra. Då menar jag inte astronomiskt mycket utan mer enligt avtal med teaterförbundet.

I dag är gratisklubbar med stand up en vanlig syn. Jag kan bara spekulera om varför. Kanske är det för att artisterna är helt ensamma aktörer och därför har svårt att hävda sig, kanske för att restauranger – där klubbarna ofta finns – har för litet överskott för att kunna betala, eller så handlar det om en tradition av gratisarbete importerad från den anglosaxiska världen. Jag tror att vi har sett de gyllene åren för kända stå uppare passera och att även de främsta namnen inte kan ta så bra betalt längre (detta är min tolkning, kanske har jag fel). Det finns för många bra ståuppare helt enkelt. Så håller det blir för oss improvisatörer också. Vi blir fler.

Det finns dock andra skillnader mellan stå upp och impro. Vi improvisatörer är oftast fler på scen samt att vi säljer improsystemet (gig och workshop, ibland en mix) som helhet. Improvisationsteatern är flexibel och anpassningsbar och ger fler möjligheter till uppdrag.

Hur får vi då rätt betalt? Kanske genom att dela med sig av vår erfarenhet. Ungefär så här skulle jag svara på ovanstående påstående (och några till):

»Det finns möjlighet för er att få exponera er för en massa kunder som kan vara intresserade av er verksamhet.«

Svar: Vad roligt att det kommer folk. Vi räknar och ger alltid ett pris utifrån uppdragets behov och hur många som deltar samt hur många som kommer från oss. Vad som händer efter uppdraget har vi som professionella svårt att värdera. Hoppas ni kan ha förståelse för det?«

» Vi har inte så stor budget för det här tillfället, men längre fram så kommer vi anordna ett större evenemang«.

Svar: Hur mycket pengar har ni nu? Vi kan anpassa oss och är alltid flexibla. Finns det tid och möjlighet att ta uppdraget så gör vi det. (Här börjar jag presentera vad vi skulle kunna göra och lägger fram ett riktigt smaskigt upplägg. Lägger sig kunden ändå långt under tariff måste du ta risken att låta gigget gå förlorat, men du kan också få dom att ordna fram mer pengar om man håller emot och ge dem argument att äska mer pengar från chefen). (Angående kommande eventet). Kul att ni tänker på oss för framtiden, det är bara att höra av sig (låt den pilen passera).

» Om vi kortar ner det en halvtimme blir det billigare då?«

Svar: Det kan vi göra, men det blir inte billigare och inte heller bättre. Vi tar betalt per insats och räknar inte minuter. Uppdraget behöver den här tiden och det är stor risk att vi tappar kvalitet om vi komprimerar eller kortar.

» Vi har fått in en offert från en annan teater och dom ligger betydligt lägre i pris«.

Svar: Vad bra att ni kollar runt och att ni berättar det. Vi kan anpassa oss och jag vill ändå påpeka att det vi gör är mycket… (här får man tänka på att priset är viktigt och även att relationen och trovärdigheten också är det).

» Måste vi ta betalt för inträde, det är ju bara kursuppspel«.

Svar: Det kostar att ha en lokal och publiken blir inte arga om ni säger till innan. Det blir mer värt att stå på scen och det blir mer på riktigt. Dessutom har vi råd att ta in en pianist/caféperson/tekniker som kommer göra era scener mycket bättre.

» Men ni är ju bara här två timmar och håller workshop. När vi är ute som konsulter så tar vi xxx kr i timmen.
«

Svar: Förstår hur du tänker. I vår värld fungerar det inte alls så att vi belägger våra improvisatörer på timme som jag tror att ni i konsultvärlden gör. Även om ni ser oss bara två timmar så har vi lagt ner en massa tid på att ni skulle hitta till oss, förutom att vi har förberett vår insats samt att det är omöjligt för oss artister att jobba på det här sättet 8 timmar om dagen.

Avslutningsvis tror jag på lagom konkurrens eftersom det höjer kvaliteten på impro. Att hamna i klorna på andra som vill tjäna på dåligt gage måste vi försöka undvika. Vi kan träna oss i att argumentera för att få rätt betalt eftersom det gör oss mer åtråvärda. För att få en månadslön på 30.000 före skatt måste du dra in 473.000 kr per år förutom omkostnader. Det är ganska många gig (32 st á 14.500kr) du måste göra… 
Spela ALDRIG gratis, du får bara mer gratisjobb av det.

Ta alltid betalt! Lycka till!

Så här ser tariffen ut på Improvisationsstudion. Ibland mer, ibland prutas det:
Gig med två improvisatörer: 16.500 – 21.000 kr, pianist kostar 5.000 kr extra.
Workshop halvdag (max 3h): 14.000 – 18.000 kr för ca 15 – 30 pers
Förberedelsetid 500 kr/h per improvisatör om vi måste repa in något.
Skolgig: 9.000 kr
Skolworkshop: 6.000 kr
Möhippa 1-2 h: 2.500 kr
Gäller det flera, tar vi mindre betalt per gig.

______________________________________________________________________

förlagslogo

Bloggen om improvisationsteater kommer till dig
med kärlek och omtanke från Improvisationsstudion Förlag

Ämnen

  • Evenemang

Kategorier

  • stockholmare
  • martin geijer
  • improvisationsstudion
  • impro

Kontakter

Sara Beer

producent Hetero 070 721 60 38

Relaterat innehåll