Utbildningen av gymnasieingenjörer har återinförts på försök. Den kan ge 500 nya ingenjörer om året. Även om det inte är tillräckligt för att fylla luckorna efter alla de ingenjörer som går i pension de närmaste åren, är det ett välkommet tillskott.
- Men den stora frågan är om de nya gymnasieingenjörerna kommer att kunna få arbete när de är klara med sin utbildning, säger Terje Andersson, vd på Ingenjörsamfundet.

Redan i höstas började tio skolor erbjuda den tillfälligt återinförda gymnasieingenjörsexamen på försök. Från höstterminen 2012 kommer sammanlagt 20 gymnasieskolor från Skellefteå i norr till Hässleholm i söder att erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet för dem som vill skaffa sig en gymnasieingenjörsexamen. Det betyder att det under försöksperioden som sträcker sig till år 2014 kommer att kunna utbildas drygt 500 nya gymnasieingenjörer per år.

Gymnasieingenjörsexamen togs bort 1992 och den ersattes med den nya tvååriga högskoleingenjörs-utbildningen. Den har dock inte lockat tillräckligt många studenter och som bäst har högskoleingenjörs-utbildningen inte nått upp till mer än knappt 3 000 nya högskoleingenjörer per år. Det ska jämföras med att det på 1980-talet utbildades över 10 000 gymnasieingenjörer årligen.

- Behovet av nya ingenjörer de närmaste åren är större än antalet som beräknas bli klara med sin utbildning under den perioden. Så ur det perspektivet är varje tillskott positivt. Och det finns många ingenjörsjobb som kan utföras av den som har en gymnasieingenjörsexamen, säger Terje Andersson, vd Ingenjörsamfundet och fortsätter.

- Ingenjörsamfundet ställer sig positivt till den nya utbildningen och ser gärna att den efter försöks-verksamheten som avslutas 2014 görs till ett permanent alternativ i gymnasieskolan. Men det förutsätter att utbildningarna får en sådan kvalitet att den fyller en funktion och accepteras av arbetsgivarna.

Ett problem är dock att många arbetsgivare inte känner till den nya försöksverksamheten och att de inte heller känner till vilken kompetens de nya gymnasieingenjörerna kommer att ha eller hur deras utbildning ska värderas jämfört med andra utbildningar. Som det ser ut i dag ligger ansvaret för att sprida kunskapen om den nya utbildningen på skolorna.

- Här krävs att statsmakterna och branschorganisationerna tillsammans tar krafttag för att sprida budskapet. Sverige behöver fler ingenjörer och de ungdomar som satsar på en gymnasie-ingenjörsexamen ska inte gå miste om chansen att få arbete efter utbildningen bara därför att potentiella arbetsgivare inte fått tillräckligt med information om den, avslutar Terje Andersson.

Fortsätt debatten på teknikdebatt.se eller läs mer på ingenjorsamfundet.se

För mer information kontakta:

Terje Andersson, vd, 0761-35 57 58, terje.andersson@ingenjorsamfundet.se 
Caroline Mårtenson, kommunikationsansvarig, 070-740 90 52, caroline.martenson@ingenjorsamfundet.se