Bara tio procent av lärarstudenterna har över medelvärdet 1,0 i högskoleprovet

Den lärarranking som Sveriges universitetsranking (Urank/InPress) har tagit fram för första gången visar en tydlig skillnad jämfört med andra utbildningar: Lärarstudenterna har relativt låga  gymnasiebetyg och av dem som har gjort högskoleprovet (knappt hälften av nybörjarna) har bara tio procent ett provresultat över de 1,0 som är medelvärdet för alla provdeltagare. Det är bara en annan grupp som ligger i närheten av resultatet för lärarstudenter och det är inom vårdområdet (i första hand sjuksköterskeutbildning). Avståndet till utbildningar inom medicin, juridik och psykologi, de tre som är svårast att bli antagen till, är mycket stort.

Lärarrankingen visar också att studenterna på förskollärarutbildningen och grundskollärarutbildningen i allmänhet är lokalt rekryterade. Det ger också ofta jämförelsevis hög kvarvaro på utbildningen år två. Det motsatta gäller för studenter som börjat på ämneslärarutbildningen. Knappt sextio procent av ämneslärarna är kvar på samma utbildning och lärosäte efter ett år. Det är dock inte unikt. Humanister, samhällsvetare och naturvetare har lika låg kvarvaro det andra året. Lärarutbildningen och framför allt förskollärarutbildningen rekryterar många studenter från hem där föräldrarna inte har högskoleutbildning (förstagenerationsstudenter). Även i detta avseende är det stor skillnad mellan lärarutbildningarna och till exempel jurist- och  psykologutbildning. Både förskollärarutbildningen och grundskollärarutbildningen tillhör de mest enkönade utbildningarna (i dessa fall kvinnor) vid universitet och högskolor, med förskollärarutbildningen som outstanding. Det är däremot bättre ställt med jämställdheten på ämneslärarutbildningen. När det gäller medicinare, ekonomer och jurister ser man mycket större jämställdhet mellan könen betydligt större. Där har mer än hälften av de kurser som ingår i utbildningarna en jämn fördelning (40–60 %) mellan män och kvinnor.

ÄMNESLÄRARRANKINGEN
När det gäller ämneslärarutbildningen visar en enkel ranking efter studenternas meriter, kvarvaro
och bakgrund att tio av de elva universiteten med lärarutbildning kommer överst i tabellen och före alla högskolor. Enda undantaget är Örebro universitet som hamnar längre ner i tabellen. I toppen ligger Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Luleå tekniska universitet. Lunds universitet ligger bäst till när det gäller studenternas resultat i Högskoleprovet. Här har Södertörns högskola en  bottennotering (19) men ligger däremot på andra plats för prestationsgrad, det vill säga antalet  helårsprestationer dividerat med antalet helårsstudenter. Här ligger Göteborgs universitet bäst till. För ämneslärarutbildningarna har Högskolan i Borås lyckats mycket bra (1) med rekrytering av studenter med utländsk bakgrund och på andra plats när det gäller att rekrytera studenter från hem där  föräldrarna inte har högskoleutbildning.

GRUNDSKOLLÄRARRANKINGEN
Även i grundskollärarrankingen domineras den övre halvan i tabellen av universiteten med Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Linnéuniversitetet i topp. Men två högskolor har sprängt in sig bland universiteten; Högskolan i Gävle på fjärde plats och Högskolan Kristianstad på sjätte plats med ett väl utvecklat samarbete med Lunds universitet. Bland universiteten är det Mittuniversitetet som avviker genom att placera sig sist i tabellen. Högskolan i Kristianstad ligger högst upp när det gäller andelen behöriga studenter som angett högskolan som förstahandsval. Södertörns högskola, som ligger ganska långt ner i totalrankingen (16), ligger ändå i topp när det gäller rekrytering av förstagenerationsstudenter (1), att rekrytera studenter med utländsk bakgrund (1) och jämn könsfördelning (3). Karlstads universitet utmärker sig här med att ha lyckats bäst i nationell rekrytering (1), alltså andelen som inte kommer från universitetets hemort.

FÖRSKOLLÄRARRANKINGEN
Om universiteten toppade ämneslärarrankingen är bilden inte densamma när det gäller förskollärarutbildningen. Här finns det inget som pekar mot ett försteg för de större mer väletablerade lärosätena. Tabellen toppas av Högskolan i Gävle med Örebro universitet och Mälardalens högskola på andra respektive tredje plats. Här är intressant att notera att även om Luleå tekniska universitet ligger sist i totalresultatet för förskollärarrankingen, har universitetet mycket bra placering vad gäller nationell rekrytering (3), det vill säga andelen högskolenybörjare som inte kommer från universitetets hemlän. Umeå universitet (1), Stockholms universitet (1) och Malmö högskola (1) verkar ha lyckats bäst med att rekrytera första generationsstudenter. Här ligger Uppsala universitet i botten både för förskollärare (19) och ämneslärare (19). Stockholms universitet (1), Mälardalens högskola (2) och Södertörns högskola (3) ligger i topp när det gäller rekrytering av studenter med utländsk bakgrund till förskollärarutbildning.

Tabeller från rankningen av lärarutbildningen finns att hämta som relaterade dokument i anslutning till detta pressmeddelande.

För mer information om resultatet i Lärarranking:
stig.forneng@telia.com, 070-645 81 39
i.lind@comhem.se
thorsten.nybom@oru.se

För mer information om InPress
ulrica.segersten@inpress.com