Är fri lika med bra?

Att vara bunden eller fri? Svaret på den frågan låter enkelt. Men fri är inte alltid lika med bra. Vad menar jag med det?

Dagens Industri lyfter idag upp olika fördelar och nackdelar med att binda ett bolån eller att välja rörlig ränta. Det är mycket bra att olika synpunkter och strategier dyker upp tydligt i skrift där vi kan ta del av hur argumenten låter. Det kan ju sluta i en rekommendation. Men ju mer vi förstår av resonemangen och vad de bygger på desto lättare är det att själva kunna göra så kloka val det går utifrån våra personliga preferenser och därmed klara av att värdera en rekommendation.

Så hur låter det idag. Binda eller inte? I Dagens Industri talar Mitelman för att binda och Örn för att ligga rörligt. Två olika rekommendationer.

Av historien kan vi lära oss mycket. Från 1993 fram till 2005 hade vi fallande räntor. Det känner de flesta väl till. Att det under denna tid var bäst att välja rörligt kan vi alla vara ense om.

Men vilken slutsats ska vi dra av historien? Bara för att räntorna under en lång tid har fallit betyder det inte att rörligt är ett fortsatt garanterat bra val. Snarare ljuder varningsklockorna allt mer ju längre tiden går mot en förändring som är tvungen att komma. Förr eller senare stiger räntorna. Och i ett läge då räntorna väntas stiga blir bilden en annan. Räntorna stod väldigt lågt då, 2005. Att binda verkade inte vara en dum idé. Ändå var det på ett hår när att femårsbunden ränta då lönade sig. Det gick helt enkelt på ett ut, jämfört med rörligt. Räntorna sjönk dramatiskt och oväntat mycket i spåren efter den senaste finanskrisen.

Och det är här det svåra kommer. Om när, hur mycket och hur långdragen en räntehöjning blir och när det viker av nedåt igen. Eller om utvecklingen går åt ett annat håll. För jämförelsen måste göras mellan dagens bundna ränta och morgondagens rörliga. Den rörliga räntan ligger i varje enskilt tillfälle normalt under eller nära den bundna räntan, vilket det påpekas helt riktigt i artikeln. Tyvärr är det detta som är det svåra i ekvationen. Ingen vet hur framtiden utvecklar sig. Därför finns inget rätt eller fel idag. Men en dag kommer räntorna att stiga och det vi nu kan förlita oss till är sunt förnuft. Om det sunda förnuftet får råda ser du till din egen situation för ditt hushåll. Vad har ni själva råd med, vilka ekonomiska utrymmen finns för att hantera högre ränteutgifter? Hur ser arbetsmarknaden och inkomstmöjligheten ut för dig? Efter sådan genomgång kan du förflytta ditt beslut från ”man kan göra” till ”jag bör göra”. Om det sedan är bundet eller rörligt är upp till dig och vad du tror och ser. Men som Örn också hävdar är rörlig ränta en försäkring mot sämre tider och då är bunden ränta en försäkring när vi går mot bättre tider. Alltså inför en period då räntorna stiger igen.

Rent ekonomiskt är det nämligen klokt att binda en ränta för boendet när den rörliga räntan kan förväntas stiga inom en inte allt för avlägsen framtid. Men osäkerheten finns där. Med en segdragen konjunkturutveckling kan det dröja längre än vad man i dagsläget tror. Örn menar att rörlig ränta ger stor frihet. Men det är inte självklart att vara fri i detta sammanhang betyder bäst ekonomi.

Vad jag ser är att det idag inte är förknippat med någon stor risk för en dålig affär att binda räntorna på bostadslånen idag. Risken att det visar sig bli ett riktigt dåligt beslut är liten, enligt mig. Detta förutsatt att du inte planerar att flytta eller på annat sätt behöva säga upp lånet innan bindningstiden löper ut. Förhoppningsvis blir nya reglerna för förtidsinlösen av lån också bättre och kostnaden lägre för dem som får lov att betala ränteskillnadsersättning.

Vad du än väljer så finns viss risk att utvecklingen blir annorlunda än du tänkt dig. En lagom-svensk variant är förstås att blanda lagom del bundet och lagom del rörlig ränta. Men tänk på att ingen sanning finns och inget val är mer fel eller rätt än ett annat. Att vara fri kan vara både bättre och sämre, men i detta sammanhang får vi facit först i efterhand.