Regeringens ekonomiska vårproposition: Starka statsfinanser ger sänkt skatt till hushållen

I vårens budgetproposition aviserar regeringen ett femte steg i jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer och högre tröskel för att betala statlig skatt. Löntagarna har under många år fått mer kvar i plånboken efter att nödvändiga utgifter är betalda, men det gångna året blev ett undantag med försämringar för många. Nu får hushållen vänta ytterligare ett år på tillskott.

Det senaste året har många hushåll fått känna på högre utgifter. Priserna på nödvändiga utgifter har stigit med mer än det gångna årets måttliga löneökningar. Det gäller främst högre hyror eller om man äger sin bostad och har rörliga bolån, högre ränteutgifter. Även utgifter för uppvärmning, hushållsel och bensin har stigit det senaste året. Jämfört med för ett år sedan har en tvåbarnsfamilj boende i hyresrätt fått en försämrad ekonomi med ett par hundralappar per månad. För en tvåbarnsfamilj som istället bor i småhus rör sig försämringen istället om mer än 2 000 kronor per månad, se tabell 1. Utgifter för ökade bensinkostnader tillkommer, sedan januari förra året har bensinpriserna vid en normal körning stigit med 180-420 kronor per månad, se tabell 2.
Förutom det gångna årets försämringar beräknas räntan det här året att fortsätta att stiga, vilket ytterligare minskar många husägares och bostadsrättsägares marginaler. Merkostnaden för ett rörligt miljonlån kan under resten av det här året efter ränteavdrag bli 580 kronor per månad. 

- Trots starka statsfinanser kan hushållen från regeringshåll inte se fram emot några förslag på åtgärder som förbättrar deras ekonomi i år. Hushållen får istället vänta tills först nästa år, säger Maria Ahrengart ekonom på Institutet för Privatekonomi. 

Ett femte steg i jobbskatteavdraget, höjd gräns för statlig skatt och skattelättnader för pensionärer aviseras
Från och med den 1 januari 2012 aviserar regeringen ett femte steg i jobbskatteavdraget med förbehållet om statsfinanserna tillåter. Inget lagförslag presenteras nu, men enligt regeringens beräkningar innebär det femte steget en skattesänkning på mellan 150 och 370 kronor i månaden. Är man två löntagare i familjen betyder det för hushållet som mest 740 kronor per månad, se tabell 3.
Syftet med ett ytterligare steg är att locka deltidsarbetare och låginkomsttagare till att jobba mer och att gå från bidrag till jobb. Institutet för Privatekonomis Hushållsbarometer visar att allmänhetens kunskap om jobbskatteavdragen är låg. 

 - Det återstår att skapa kunskap om jobbskatteavdraget så att de önskade effekterna inte uteblir och att man som löntagare blir medveten om hur mycket avdraget betyder för den egna privatekonomin, kommenterar Erika Pahne ekonom på Institutet för Privatekonomi. 

 Även höjd skiktgräns för statlig skatt planeras vid årsskiftet 2011/2012. Statlig skatt betalas idag av alla löntagare med en inkomst över 33 000 kronor per månad. Den nya inkomstgränsen för statlig skatt för löntagare beräknas nästa år bli 34 300 kronor per månad, gränsen för statlig värnskatt 48 700 kronor.

Dessutom sänks skatten för pensionärer. Även här är detaljerna oklara, men enligt regeringens beräkningar kan det röra sig om en 100-lapp i månaden i sänkt skatt för de flesta, se tabell 4. 

- Däremot nämner man inte några ekonomiska förbättringar för arbetslösa och flertalet sjuka. De har inte fått några utfästelser om några förslag som underlättar deras redan pressade ekonomi, fortsätter Maria Ahrengart. 

Sänkt moms på restaurang och catering
Ett vallöfte som nu ser ut att infrias är sänkt moms på restaurang och cateringtjänster som från årsskiftet kommer att sänkas från 25 till 12 procent, d v s till samma nivå som för livsmedel. Om sänkningen får full effekt på priset så blir prissänkningen 10 procent. För en utelunch minskar månadskostnaden då med 170 kronor. Däremot framgår inte om momsen kommer att bli lägre på andra delar av tjänstesektorn som t ex frisörtjänster. 

Justeringar i sjukförsäkringen
För sjukskrivna vill regeringen fr o m 1 januari 2012 göra justeringar i sjukförsäkringssystemet för att undvika att sjuka hamnar i kläm. Efter maxtiden 2,5 år med sjukpenning utökar man möjligheten något till individuella bedömningar, så att sjuka efter en skälighetsprövning kan få fortsatt sjukpenning istället för att anses som arbetsföra och få a-kassa. Man underlättar även för tidsbegränsat förtidspensionerade att få utökat ekonomiskt stöd i form av en särskild ersättning för ”nollade”, d v s för dem som inte har sjukpenninggrundande inkomst, samt med ett särskilt bostadsstöd. 

 - Det är positivt om man nu åtgärdar så att de som verkligen är sjuka kan koncentrera sig på att bli friska och slippa oro för att bli bollade mellan olika system och ersättningsformer, men det återstår att se hur många som kommer omfattas, avslutar Erika Pahne.

För ytterligare information:
Maria Ahrengart, tfn: 08-585 916 15, 076-790 1615
Erika Pahne, tfn 08-585 916 37, 070-227 1656