En historia om Federico García Lorca i Sverige

Cervantesinstitutet uppmärksammar Federico García Lorcas geniala verk med en rad föreläsningar och aktiviteter som kommer att äga rum från den 13 till den 17 februari. I samverkan med Spaniens ambassad, den Spanska turistbyrån, Iberia, Teater Halland och Söderbokhandeln.

Under 1940- talet, när Sveriges gränser öppnades igen efter kriget fanns en stor nyfikenhet på och längtan efter att få möta europeisk litteratur, teater och konst hos de kulturintresserade.

Då kunde man se flera pjäser av Federico García Lorca på teatrarna. Det var främst Bernardas hus och Blodsbröllop som spelades. Till exempel satte Alf Sjöberg upp dem båda på Dramaten, 1944 respektive 1947.

Under 1950- talet ökade intresset för Lorcas dramatik allt mer och det har hittills aldrig spelats så mycket Lorca på svenska teatrar som då. Exempelvis satte Göran Gentele upp Don Perimplin och Mimi Pollak regisserade Fröken Rosita och Mariana Pineda på Dramaten. I Göteborg regisserade framstående regissörer som Bengt Lagerkvist och Bengt Ekerot några föreställningar. Den galanta skomakarfrun kom också upp på repertoaren – även som radioteater. Man gjorde ytterligare ett par radiobearbetningar där Ingmar Bergmans Blodsbröllop i början av 50- talet är ett exempel. 

Under 1960- talet verkar intresset ha minskat och på scenerna spelades bara ungefär hälften så många förställningar av Lorca på svenska scener som under 1950- talet. På 1970- talet spelades ännu färre av Lorcas pjäser, men i samband med det ökade politiska intresset fanns han ändå i många svenskars medvetande som en symbol för den förtryckta konstnären. Att Lorca mördades av de spanska falangisterna gjorde att många politiskt engagerade svenskar såg honom som martyr.

På 1970- talet gjordes också två för den tiden väldigt annorlunda uppsättningar som stannat i många åskådares minne. Den ena var Gun Jönssons Bernardas hus som framfördes på den lilla scenen Tornet på Dramaten 1974, en förställning där skådespelerskorna inte alls var glamorösa och ”vackra” på scenen, vilket var ovanligt då. Bernarda och hennes döttrar var trötta, slitna, plågade och scenrummet visade också en för den tiden ovanligt realistisk miljö.

Den andra var Mats Eks bearbetning av samma pjäs i dansföreställningen Bernarda på Cullbergbaletten 1978, där Bernarda dansades av en lång, kraftfull, manlig dansare. Ännu en ovanlig uppsättning av Bernardas hus som kan nämnas skedde tjugo år senare då regissören Jan Jönsson år 2000 satte upp en föreställning på kvinnofängelset Hinseberg med kvinnliga interner i rollerna.

Under 1980 och 90-talen spelades Lorca allt mer sällan. På Dramaten uppfördes till exempel inte en enda föreställning av honom under 1980- talet. Däremot spelade några fria grupper Lorca, en grupp i Göteborg turnerade till exempel med Så går fem år och i Stockholm satte Pia Forsgren upp Yerma med Sargassoteatern och skådespelaren Måns Westfelt satte 1989 upp ett collage av texter från olika pjäser och dikter på en scen i Kulturhuset i samarbete med Stockholms Stadsteater.

På de tre ovan nämnda teatrarna, Dramaten, Malmö Stadsteater och Göteborgs stadsteater, spelades under 1990-talet sammanlagt två föreställningar och under 2000-talet endast tre.

Ett exempel på ett nyvunnet intresse för Federico García Lorcas dramatik som också tar sig nya uttryck är länsteatern Teater Hallands Lorcaprojekt. Projektet initierades 2008 som ett spetsprojekt i teaterns verksamhet och vill lyfta fram både kända och mindre kända sidor i  Lorcas författarskap genom föreställningar, gästspel och symposier. Lorcaprojektet väntas pågå fram till och med 2015. Bland annat har teatern valt att sätta upp fyra av Lorcas aldrig tidigare spelade ungdomspjäser ”4 korta stycken”, Lorca. Två av pjäserna har tidigare satts upp på radioteatern men ingen av dem har någonsin förut spelats på en teaterscen, alltså fyra urpremiärer på 2000-talet på Teater Halland av denne moderne klassiker! Hittills har "Om kärleken" och "Skuggor" haft premiär och innan projektet är slut skall alla fyra spelas under samma period.

När det gäller Federico García Lorcas poesi har det funnits förvånansvärt lite att tillgå på svenska, men trots det har hans dikter påverkat och betytt mycket för många.

Redan 1940 kom den första översättningen av några av hans dikter, Artur Lundkvist publicerade bland annat Klagosång över en tjurfäktares död i tidskriften BLM. Lundkvist reviderade sedan den översättningen med hjälp av Francisco J. Uriz och de två kom att ha ett betydande översättarsamarbete under decennier.

1950 kom det ut en översättning av Canciones av Estrid Tenggren och 1959 översatte Artur Lundkvist Poet i New York som också ingår i volymen Vistelse på jorden. (Boken innehåller dikter av Pablo Neruda och Federico García Lorca och utkom 1950 samt återutgavs 1976.)

Med undantag av några översättningar av dramerna Bernardas hus, Blodsbröllop och Yerma, översatta av Karin Ahlin och Hjalmar Gullberg 1967, kom inget mer av Lorca i tryck förrän 1984 då FIB:s lyrikklubb publicerade Lasse Söderbergs fylliga antologi Närmare blodet än bläcket. Den sålde slut på ett par år men trycktes aldrig om.

Förutom antologin På Sirius finns barn från 1987 (övers Anders Cullhed och Marika Gedin) gavs det inte ut något mer av Lorca på svenska under 1980- 90-talen, med undantag av de dikter som förekommer i Anders Cullheds antologi Generation -27,  tio spanska poeter från 1996. Först på 2000-talet har det börjat ges ut både några nyöversättningar och översättningar av texter som förut inte funnits på svenska. En glädjande trend som kan ge nya generationer svenskar möjlighet att ta del av Lorcas rika produktion.

Dikter av Federico García Lorca publicerade i bokform efter 1984:

På Sirius finns barn – dikter för barn och andra (övers Anders Cullhed/Marika Gedin. Gedins förlag 1987

Federico García Lorca – Teater, vol I +II (övers. Lars Bjurman, Jens Nordenhök och Lasse Söderberg. Interculture 1989)

Generation 27 – tio spanska poeter (red. och övers. Anders Cullhed. FIB:s Lyrikklubb 1996)

Sviter  (övers. Marika Gedin. Themis förlag 2002)

Poet i New York  (övers. Marika Gedin. Tranan 2008)

Kvinnodramerna – Bernardas hus, Blodsbröllop och Yerma (övers. Jens Nordenhök. Tranan 2009)

Fyra korta stycken (övers. Marika Gedin. Tranan 2009)

Fisk, himlakroppar och glasögon. Kortprosa (övers. Marika Gedin Tranan 2009)

Program – En vecka i Stockholm om Federico García Lorca

13/2

Cervantesinstitutet kl 18.30

Liten kort film

Om Fedrico García Lorca och om att översätta hans verk – Marika Gedin

Federico García Lorca, Generation -27 och Góngora – Anders Cullhed

Dikt och musik  - Måns Westfelt. Vid pianot Fredrik Styrlander

Moderator Joan Álvarez

14/2

Spanska ambassaden kl. 18:00

Musiker framför tonsatta dikter av Lorca och traditionella spanska sånger

Grupo Cavatina

16/2

Cervantesinstitutet kl. 18:30

Presentation av boken Så går fem år av Magnus Florin

Så går fem år  - Teater Hallands skådespelare Petter Heldt, Gun Jönsson, Mattias Lech, Maria Ericson som är skådespelare och chef för Teater Halland och Maria Rostotsky (även piano) gör en läsning ur Federico García Lorcas pjäs

17/2

Söderbokhandeln kl 17.00

Soldaten och Poeten – Henrik Berggren

Ode till det heliga sakramentet – skådespelaren Maria Ericson läser Federico García Lorcas dikt.

Söderbokhandeln kommer också att erbjuda ett exklusivt bokbord både i bokhandeln och under kvällarna på Cervantesinstitutet. En mängd litteratur på olika språk och annat material som annars inte brukar vara till försäljning i Sverige kommer att erbjudas.

Under hela veckan visar Cervantesinstitutet en utställning med skisser från Martin Bergströms scenografi till Teater Hallands uppsättning av Blodsbröllop.