​Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn

IT- och telekomsektorn, inkluderat verksamheter med högt IT-innehåll utanför IT- och telekombranschen, har fortsatt mycket stor kompetensbrist. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas förväntas ett underskott på 60 000 personer år 2020, det visar IT&Telekomföretagens rapport ”Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn”.

• Den sammanfattande bedömningen är att efterfrågan på kompetens är minst lika stark nu som 2012, då IT&Telekomföretagen senast kartlade kompetensbehovet i sektorn.
• Efterfrågan på breda grupper som mjukvaru-/systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare är fortsatt mycket stark, men de kompetenser som har den starkast växande efterfrågan finns inom informations-/IT-säkerhet och användbarhet.
• Kraven på kompetens med eftergymnasial utbildning är generellt mycket höga.

Rapporten är en uppdatering av kartläggningen ”IT- och te­lekomsektorns kompetensbrist” från 2012, som togs fram mot bakgrund av tydliga indikationer på en betydande kompetensbrist i IT- och telekomsektorn. Utmaningarna kring sektorns kompetensbehov kvarstår, och att identifie­ra och få till stånd åtgärder för att bemöta dem har högsta prioritet bland IT&Telekomföretagens medlemsföretag.

– Det handlar om insatser i grundskolan, samverkan mellan skola och arbetsliv, fortbildning av lärare och rektorer, att utvidga yrkeshögskoleutbildningen och inte minst att ta tillvara kvinnors och utrikesföddas kompetens, konstaterar Fredrik von Essen näringspolitisk expert med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor på IT&Telekomföretagen.

IT&Telekomföretagens åtgärdsförslag på kort och lång sikt

1. Regeringen måste, utifrån ett erkännande av digitaliseringens djupgående effekter på hela arbetsmarknaden, samordna sin utbildnings-, närings-, arbetsmarknads- och innovationspolitik för att främja kompetensutveckling.

2. Skola och utbildning:

• Skolan måste digitaliseras fullt ut, baserat på ett nationellt samordnat åtgärdsprogram. Programmering och digitalt skapande bör vara obligatoriskt i läroplanen, och resurser för utbildning av lärare bör tillföras.
• Skolan bör främja utvecklingen av elevers framtidskompetenser genom samverkan mellan skola och arbetsliv, vilket också kräver fortbildning för lärare kring hur effektiv samverkan bedrivs.
• Större satsningar på yrkeshögskoleutbildningar bör göras, och de utbildningar som har oförändrat stor efterfrågan ska kunna förlängas automatiskt.
• Rusta studenter för det digitaliserade arbetslivet bättre, genom tydligare incitament för samverkan mellan akademiska utbildningar och arbetsliv.

3. Integration och jämställdhet:

• Ett antal åtgärder måste till för att främja tillvaratagandet av utrikesfödd kompetens: Driv på Migrationsverket att snabbare och med större grad av service handlägga arbetstillstånd, bistå branschen med kontakter med nyanlända med IT/ingenjörsbakgrund så snart de fått uppehållstillstånd, förbättra utländska studenters ekonomiska villkor rejält och satsa på en effektivare svenskundervisning för alla nyanlända.
• För att långsiktigt främja en bättre könsfördelning och ett större rekryteringsunderlag inom både IT- och telekomsektorn och andra sektorer, måste aktiva insatser göras för att utreda orsaker till, och motverka, att valen till gymnasieprogram är så starkt könsbundna.