Underskott på 70 000 personer med IT-kompetens hotar svensk tillväxt

Den genomgripande digitaliseringen har gjort att IT- och telekombranschen blivit en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Nu hotas den fortsatta tillväxten av sektorn av bristen på spetskompetens. Ett underskott på i storleksordningen 70 000 personer med IT- eller digitalt relaterad kompetens befaras till år 2022 om inte särskilda insatser görs.

Världsekonomin i stort går alltmer från ett läge där den stora bristvaran var fysiskt kapital till att den stora bristvaran är ”humant kapital” i form av kvalificerade experter. Detta tillsammans med det faktum att stora delar av digitaliseringsprocessen ännu ligger framför oss och att behovet av kompetens på området ökar exponentiellt, gör kompetensbristen inom IT-sektorn/den digitala sektorn till en av vår tids största utmaningar.

”IT-kompetensbristen – en rapport om den svenska digitala sektorns behov av spetskompetens” är IT&Telekomföretagens tredje kartläggning av kompetensbristen inom den digitala sektorn, och visar att de utmaningar som rapporterades 2012 och 2015 kvarstår.

Rapporten visar i sammanfattning att:

• IT-konsulttjänster, programmering och närliggande verksamhet står nu för den största andelen av det samlade förädlingsvärdet av företagstjänster i Sveriges exportproduktion. Det största hindret för fortsatt tillväxt av den digitala sektorn är bristen på spetskompetens inom IT, telekom och andra former av digitalisering.
• Ett underskott på i storleksordningen 70 000 personer befaras till år 2022 om inte särskilda insatser görs.
• Bristen återfinns inom de allra flesta kompetensområden, men sett till antalet verksamma personer dominerar programmering och systemarkitektur. Grupper som är färre till antalet idag men där behovet är starkt växande är kvalificerad dataanalys och IT-/informationssäkerhet.

I rapporten presenteras också ett antal förslag på åtgärder vi ser är nödvändiga, nämligen:

1. Kraftfullare generella satsningar på digitalisering:

• Kompetensutveckla alla beslutsfattare inom offentlig sektor så att de förstår hur digitaliseringen påverkar deras verksamhet, och hur de med hjälp av innovation kan utveckla denna.
• Stärk samordningen mellan Utbildnings-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementen.
• Effektivisera myndighetssamverkan – börja med att omdefiniera Arbetsförmedlingens roll.

2. Satsningar på skola, ungdomar och yrkesval:

• Genomför regeringens nationella strategi för skolväsendets digitalisering, med fokus på att höja lärares och skolledares kompetens.
• Reformera lärarutbildningen i grunden, med digitalisering som en bärande del.
• Samverka tätare med arbetslivet för att säkra ungdomars allsidiga, icke fördomsfulla och icke könsstereotypa uppfattning om yrken.

3.Satsningar på högre utbildning och modeller för fortbildning under karriären:

• Tillsätt en fortbildningskommission för att främja livslångt lärande.
• Ge studenter på högskoleutbildningar bättre arbetslivsförberedelse, genom bl.a. färdighetsträning under studietiden.
• Prioritera yrkeshögskoleutbildningar med hög kvalitet.

4.Främjande av migration och integration:

• Ta fram en nationell strategi för talangattraktion.
• Satsa på en ökning om minst 10 000 fler internationella toppstudenter som söker sig till svensk högskola.