Kommentar till Lena Anderssons Ränta eller skuld, i DN 16 juni

Det är uppfriskande att Lena Andersson lyfter den viktiga frågan om vilka värderingar som ligger bakom synen på pengar, skuld och ränta. Vi instämmer till fullo att ekonomi handlar om relationer och att synen på pengar bygger på värderingar. Därför handlar frågan om räntan också om makt.

Lena Andersson kolumn i DN

Lena Andersson tar upp vikten av att göra rätt för sig. Om att räntan kan vara ett sätt att göra sig fri från ett mentalt slaveri. Att man inte vill vara skyldig och att när man väl har betalat tillbaka sin skuld i pengar kan det kännas skönt att också ha betalat tillbaka en ränta, så att man inte känner att man måste återgälda på annat sätt.

Att den som lånar ut gör en uppoffring och bör belönas är en värdering som sitter djupt och som den ekonomiska teorin om ränta faktiskt bygger på. Den som lånar drar nytta av det och bör ”straffas”, betala, för att göra rätt för sig. Man tänker sig att pengar är en handelsvara, som vilken som helst, som kan köpas, säljas eller hyras ut.

Några tänker helt tvärtom. Att den som lånar gör nytta och den som lånar ut kan vara tacksam över att pengarna används till något vettigt under tiden som man själv inte behöver dem. Vilka konsekvenser får det sättet att tänka?

Pengar i sig är ju, som Lena Andersson skriver, en symbol för en relation. Det är vad vi kan köpa för pengarna som är viktigt, inte pengarna i sig. Därför är pengar ett samhällsnyttigt instrument som underlättar bytet av varor och tjänster. Ju mer pengarna snurrar i samhällsekonomin, desto mer blir gjort. Pengar som ligger på hög gör ingen nytta. Här är nog de flesta överens. Skillnaden är värderingen om vem som egentligen bidrar till nyttan och bör belönas.

Frågan är också hur stor uppoffring det är att låna ut pengar om man har mer än man behöver.

Idag är resurserna ojämnt fördelade. Några få lånar ut till flertalet. Flertalet är beroende av några få för att kunna investera, bygga bo och så vidare. När man hela tiden betalar tillbaka mer än själva lånet överförs automatiskt resurser till de få. De få får ännu mer att låna ut för varje år.

En annan konsekvens av det traditionella räntetänkandet är att priset för att låna beror på dina ekonomiska utsikter. I dagens läge är det upp till kunden att förhandla om räntan och det kan skilja en hel procentenhet till vilken ränta som banken är beredd att finansiera ditt boende. Det blir många tusen kronor på ett år. I en räntefri bank betalar alla samma pris för motsvarande lån. Detta är tydlig konkretisering av att värderingar – uttalade eller outtalade – ligger till grund för hur vi organiserar vår ekonomi.

I kombination med ett oberoende från räntesvängningar ger en räntefri bostadsfinansiering trygghet för låntagaren och en långsiktighet för ekonomin i stort. Vi tror att en sådan lösning är till mer nytta för alla.

Än så länge finns bara en räntefri bank i Sverige. Den är ett alternativ för dem som vill låna till varandra utan ränta. De övriga, som vill betala och tjäna ränta, har andra banker att vända sig till. Huvudsaken är att alla har möjlighet att handla enligt sina värderingar. Det är hög tid att lyfta värderingarna till ytan. Tack Lena Andersson för att du bidrar till detta.

Alla gåvor är lån, skriver Lena Andersson. Det är riktigt, så tillvida att gåvor är uttryck för relationer som aldrig är helt ensidiga. Men världen är mer komplex än så. Det omvända är nämligen också sant. Alla lån är också gåvor. Problemet är att traditionell ekonomisk teori än så länge bara intresserat sig för den förra beskrivningen. Med resultatet att vi blir sittande med en modell av världen som reducerar relationer till individers bokslut över ouppklarade skulder. Vi menar att detta är en mycket dålig beskrivning av världen, som utesluter det mesta av livets positiva krafter och av ekonomins verkliga utvecklingspotential.

Vi uppskattar en fortsatt debatt om de bakomliggande värderingarna i ekonomin och framför allt om ränta och skuld.

Ann-Marie Svensson, Medlemschef i JAK Medlemsbank

Oskar Broberg, Docent i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet