Pressmeddelande -

Torrt väder ger höga elpriser i Sverige

En kall och torr vinter, en varm och torr vår och fortsatt torka i sommar har rejält minskat nivåerna i vattenkraftverkens magasin. Det gör att elpriset på spotmarknaden Nord Pool var 45 öre/kWh i juni i Sverige. Det är det högsta priset för en junimånad på tio år och betydligt högre än snittpriset för helåret 2017 på 30 öre/kWh. 

Kostnaden för en medelstor villa med rörligt elpris, som betalade runt 600 kronor för sin el i juni förra året, kan i år få betala över tusenlappen för samma månad. För helåret 2018 kan räkningen bli upp till 7000 kronor högre än 2017 och för en industrianläggning handlar det om miljonbelopp.

– Att priset är så högt just nu beror på det torra vädret. Det behövs nederbörd för att fylla vattenkraftverkens magasin. Men det torra väder betyder mindre vattenkraft och då stiger priserna, säger Arne Bergvik, chefsanalytiker på Jämtkraft.

Tror inte på lägre elpriser

På den finansiella elmarknaden Nasdaq tror man att elpriserna ska falla kommande år. Kontraktet för el år 2020 köps för 32 öre/kWh idag. Men Jämtkraft tror att priserna kommer att stiga och snarare nå 38 öre/kWh.

– Jag tror att uppgången blir ännu större framåt 2025 kan elpriset bli närmare 42 öre/kWh på den nordiska elbörsen, säger Arne Bergvik.

– På längre sikt är det andra faktorer än vädret som driver upp priserna. Den nordiska elmarknaden är sammankopplad med Europa där elpriset sätts av kol- och gaskraftverk. Det gör att de svenska och europeiska elpriserna påverkas av priset på kol och fossilgas, råvaror som handlas på världsmarknaden där aptiten ökar. Jag tror att elproduktionen kommer bli betydligt dyrare framöver, säger Arne Bergvik.

Stigande efterfrågan i bränslemarknaderna

Konjunkturen i världen är stark nu. Indien och Kina är de två största kolkonsumenterna och står tillsammans för mer än hälften av världens kolförbränning idag. Och importen till länderna ökar, drivet av en stor energihunger för att föda ländernas starka tillväxt. I år spår den Internationella valutafonden, IMF, att Kinas ekonomi ska växa med över 6 procent och Indiens ekonomi med över 7 procent. Med en sådan tillväxttakt krävs mer energi av alla typer, däribland kol och gas.

– Råvarorna som vi delar med tillväxtmarknaderna kommer stiga i pris när köptrycket ökar, sammanfattar Arne Bergvik.

Större importberoende i Europa

Samtidigt i Europa så utvecklas elmarknaden till att bli mer importberoende. Tyskland stänger kärnkraftverk och blir mer beroende av fossila bränslen, trots en stark utbyggnad av förnyelsebar energi som vind- och solkraft. Storbritannien har sedan några år en skatt på koldioxidutsläpp vilket har gjort landet mindre beroende av kol, men samtidigt mer beroende av fossilgas.

– Att öka fossilberoendet är fel väg att gå och i Europa höjs kritiken mot fossila bränslen, särskilt den billiga kolkraften. Vi ser fler och fler företag och privatpersoner som reagerar på att det inte görs tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser. När FN:s klimatpanel i oktober publicerar sin nya rapport om den globala uppvärmningen så tror jag den kritiken kommer att växa ännu mer, för innehållet i rapporten kommer att oroa många, säger Arne Bergvik.

Högre utsläppskostnader ger högre elpris

Förra året ändrade EU systemet för handel med utsläppsrätter. Det har gjort att priset tredubblats på lite mer än ett år och har gjort det dyrare att producera el med kol och gaskraftverk.

– Men kostnadsökningen är för långsam och det är fortfarande för billigt att släppa ut koldioxid. Så även om handeln med utsläppsrätter kommer att finnas kvar och priset på utsläppsrätter fortsätta att stiga, ser vi hur billig kraftproduktion från brun- och stenkol måste bort i snabbare takt för att utsläppsmålen ska nås. Det kommer troligtvis att ske genom lagstiftning eller riktade skatter, som redan har hänt i Storbritannien och diskuteras i Frankrike och Nederländerna. Och när billig kraftproduktion försvinner så stiger elpriset, säger Arne Bergvik.

Förnybar kraft

Ambitionen för hur mycket vind- och solkraft som ska byggas kommer att höjas i EU i år och har redan höjts i Sverige, målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040 fastställdes av riksdagen i mitten av juni i år. Men fortfarande står energimarknaden för en stor utmaning, hur vi ska göra när vinden mojnar och solen inte skiner när vi blir mer beroende av vind- och solkraft.

– Idag finns det ingen storskalig lösning på hur vi ska lagra elen. Det gör vi inte får ut lika mycket värde av vind- och solkraften som vi hade fått annars. Det kan ge oss pristoppar, särskilt vindstilla och kalla vinterdagar, konstaterar Arne Bergvik.

Högre priser ger aktiva konsumenter

I framtiden kommer konsumenternas möjligheter att påverka sina elkostnader att öka. Ramverket för framtidens energimarknad hamras just nu fram i EU med målet att konsumenterna ska bli mer aktiva. Elkonsumtionen ska bli smartare och möjligheterna att sälja, lagra och producera egen el ska bli fler.

– För att klara energiomställningen och nå utsläppsmålen behöver vi förändra sättet på vilket vi konsumerar energi. Och när elpriserna stiger samtidigt som digitala tjänster och egen produktion blir billigare, så är jag övertygad om att fler kommer göra just det, sammanfattar Arne Bergvik, chefsanalytiker på Jämtkraft.

Kontaktperson: 

Arne Bergvik, chefsanalytiker Jämtkraft

019-603 28 59, arne.bergvik@jamtkraft.se

Ämnen

  • Miljö, energi

Jämtkraft producerar el från förnybara källor som vattenkraft, vindkraft och bioenergi och säljer el till kunder över hela landet. Våra övriga verksamhetsområden är elnät och värme.