Digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap präglar framtidens skola

2011 betraktade de flesta lärare digitala verktyg som ett substitut till analoga metoder, nu använder istället nästan fyra av tio lärare digitala verktyg för att bygga på och förbättra utbildningen, en ökning från två av tio för fem år sedan. Lärarnas attityd till entreprenörskap har också ändrats, dubbelt så många lärare tycker att skolan har i uppgift att öka Sveriges konkurrenskraft än för tio år sedan. Och hjärnforskningen är på väg in i klassrummet, 75 procent av lärare vill lära sig mer om neurovetenskap. En ny rapport från Kairos Future visar på en skola i förändring.

Under 2016 har Kairos Future tillsammans med Caperio studerat skolans intressenter inom det projekt som kallas Skola 2031, en uppföljning av projektet Skola 2021 från 2006 samt IT- och digital kompetens från 2011. Sex kommuner deltog i studien som visar på en attitydskillnad till digitala verktyg och skolans roll i samhället samt ett stort intresse för nya undervisningsmetoder.

Attitydskillnad till digitaliseringen

2011 var det vanligaste sättet att använda digital teknik som en sorts fri leksak, idag betraktar lärarna de digitala verktygen snarare som ett hjälpmedel för effektivitet. Fyra av tio lärare använder digitala verktyg för att bygga på och förbättra utbildningen, och över hälften av lärarna säger att deras elever har en egen dator eller läsplatta.

– Det verkar som om förutsättningarna att på allvar börja individualisera lärandet för eleverna aldrig har varit bättre, säger Göran Krafft, projektledare för studien på Kairos Future.

Trots detta känner många lärare sig fortfarande osäkra på hur de kan arbeta och lära ut digitalt, och hela sju av tio lärare uppger att de behöver lära sig mer om digitalisering av undervisning och pedagogik.

Skolan och näringslivet allt närmre

Studien visar också på att skolan och näringslivet närmar sig varandra i synen på skolans uppgift. Dubbelt så många lärare tycker att skolan har som uppgift att öka Sveriges konkurrenskraft och förse landet med toppkompetens, jämfört med för tio år sedan, och tio procent fler tycker att skolan bör uppmuntra till företagsamhet och entreprenörskap. Näringslivet backar vad gäller dessa frågor jämfört med tidigare, och lägger större vikt vid skolans roll i att skapa sammanhållning i det Svenska samhället, vilket tidigare varit lärarnas hjärtefråga.

Båda är dock ense om att den viktigaste uppgiften skolan har är att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter, som att skriva, läsa och räkna. Men endast fyra av tio lärare är nöjda med skolans prestationer vad gäller att förse eleverna med dessa grundläggande färdigheter.

Hjärnforskning banar väg för nytt lärande

Sju av 10 lärare anger att de tycker att det är kul att hålla sig uppdaterad inom neurovetenskap och fem av tio försöker dessutom att tillämpa denna kunskap i klassrummet. Men det är endast en av fem som anger att de arbetar på en skola som på ett systematiskt sätt tillämpar nya rön i undervisningen, och ungefär samma antal anger att de fått gå en dedikerad utbildning kopplad till neurovetenskap.

Om studien

Studien bygger på̊ en enkätundersökning mot fem av skolans intressentgrupper – lärare, elever, föräldrar, skolledare samt HR-personal. Syftet var att försöka besvara vad dessa grupper tror och tänker om skolan och skolans framtid – varför vi egentligen har en skola, vilka krafter som formar den, och vad som bör göras för att Sverige ska få världens bästa skola. 

Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten. 

För mer information, kontakta Göran Krafft projektledare, på 070 549 05 55 eller goran.krafft@kairosfuture.com, eller Sara Lundquist, kommunikationsansvarig Kairos Future, på 070 219 09 29 eller sara.lundquist@kairosfuture.com.