Nu presenteras resultaten från Kairos Futures senaste ungdomsstudie på temat ”Drömsamhället - Ungas syn på integration”. Undersökningen omfattar svar från 13 500 svenska 15-25-åringar varav 10 701 är mellan 15-19 år. Denna studie följer upp studien ”Min Bild av Drömsamhället” från 2008 och är den senaste i Kairos Futures långa historia av att göra ungdomsstudier.

Dagens unga är morgondagens föräldrar, medarbetare, ledare, skattebetalare och entreprenörer. Deras drömmar ger inblick i framtiden och hjälper företag, myndigheter och organisationer att arbeta strategiskt med framtidsfrågor.

EN EGEN FAMILJ – HÖGSTA DRÖMMEN OCH MEST RESPEKT
Att bli rik, känd, flytta utomlands eller att starta företag - dessa storslagna framtidsdrömmar är inte särskilt vanliga bland dagens unga svenskar. Istället hägrar det lilla livet - familjelivet!

Precis som i 2008 års undersökning visar årets att det är familjelivet och ett bra jobb som är viktigast för ungdomarna när de drömmer om framtiden. Bland 15-19 åringar generellt sett i Sverige ser rangordningen av framtidsdrömmarna ut så här:

Att få ett bra jobb, 62%, Att hitta den rätta, 53%, Att få barn, 44%, Att få ett fint boende, 38%. Familjelivet är också det som ger högst status – om man lyckas hålla ihop det. Enligt 15-19 åringarna är det nämligen förmågan att vara en god förälder (56%) och att lyckas hålla ihop en familj i många år (39%) som förtjänar mest respekt. Dessa familjeaspekter är värda mer respekt än att exempelvis skapa sig en förmögenhet, vara allmänbildad eller att uppnå andra typer av framgång som artist eller inom bl.a. idrottslivet, arbetslivet eller politiken.

MEN DET ÄR KOMPISARNA SOM STÖTTAR
Mer än dubbelt så många unga vänder sig till mamma (44%) än till pappa (19%) när de är ledsna och behöver någon att prata med. Men allra vanligast är att vända sig till en kompis, det gör 75% av ungdomarna. Enbart 2% vänder sig till en lärare. En klar majoritet, 76%, av ungdomarna känner att de ofta eller ibland blir uppmuntrade för det de är bra på eller för den de är. Men det är inte föräldrarna eller skolan som huvudsakligen står för denna uppmuntran – det är kompisarna! 67% svarar att det är kompisarna som uppmuntrar oftast, 55% svarar mamma och 36% pappa.

DET TAR TID ATT BLI SVENSK
Att själv vara född och uppvuxen i Sverige är ingen garanti för att du ska känna dig svensk. Enbart 58 % av de ungdomar mellan 15-19 år som själva är födda i Sverige men har två utlandsfödda föräldrar anser att deras huvudsakliga nationella identitet är svensk. Det kan jämföras med svenskfödda ungdomar som har svenskfödda föräldrar där hela 91% anser att deras huvudsakliga identitet är svensk.

Hur blir man då svensk enligt ungdomarna? Vanligast är medborgarperspektivet, en tredjedel av ungdomarna menar att man är svensk om man har svenskt medborgarskap, oavsett var man själv eller ens föräldrar är födda. En fjärdedel av ungdomarna menar dock att endast den som har två föräldrar som är födda i Sverige kan kalla sig svensk. Anmärkningsvärt är att det är lika många med utländsk bakgrund som utan utländsk bakgrund som anser att det krävs två svenskfödda föräldrar för att någon ska kunna kalla sig svensk. Faktum är att samtliga perspektiv på svenskhet (se tabellen) finns representerade i alla olika grupper: svenskfödda ungdomar med svenskfödda föräldrar, svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar och utlandsfödda ungdomar. Etnisk/kulturell bakgrund är således inte avgörande för hur man ser på svenskhet bland ungdomarna.

När är man "svensk" enligt dig? (Frågan ställd till 15-19 åringar)
33 % Svensk är man om man har svenskt medborgarskap, oavsett var man själv eller ens föräldrar är födda
32 % Svensk är man om man själv känner att man är det
24 % Svensk är bara den som har två föräldrar som är födda i Sverige
10 % Svensk är man om andra uppfattar en som svensk

”LEV SOM DU VILL, MEN PRATA SVENSKA”
Det går bra att leva efter andra seder och bruk än svenska och ändå vara ”svensk”, det svarar sju av tio 15-19 åringar (69%). Resterande 31 % menar att man för att vara svensk måste känna till och leva i enlighet med svenska seder och bruk. Däremot anser nästan åtta av tio ungdomar att man måste tala svenska för att vara svensk. Och detta gäller så gott som alla. Även bland första och andra generationens invandrare från länder utanför västvärlden tycker två tredjedelar att språket är nyckeln till ”svenskheten”.

OM STUDIEN DRÖMSAMHÄLLET 2010
Forsknings- och konsultföretaget Kairos Future har i samarbete med Wyatt Media Group genomfört en studie bland svenska 15-19-åringar. 10 701 ungdomar i åldersgruppen 15-19 år (13 500 i åldersgruppen 15-25 år) har i april/maj 2010 besvarat en enkät som skickats ut via Bilddagboken – ett ungdomscommunity på webben där dagens unga tillbringar en stor del av sin tid. Detta har inneburit en vidareutveckling av Kairos Futures tjugoåriga historia av att göra värderingsstudier bland unga. Ungdomarna kommer från alla delar av Sverige och respondenterna speglar rätt väl sammansättningen i ungdomsgruppen som helhet. Resultaten är viktade för att få en representativ fördelning mellan killar och tjejer.

6% av de svarande är själva födda utanför Sverige. 23% har minst en förälder som är född utanför Sverige.

FÖR MER INFORMATION, VÄNLIGEN KONTAKTA:
Sofia Johnsson, Projektledare för Drömsamhället, Tfn: 070 531 94 74
E-mail: sofia.johnsson@kairosfuture.com