Krisberedskapen varierar mellan chefer i svenska kommuner

Fokus på krishantering har ökat i Sverige och i många andra länder. I Sverige är ansvaret för krishantering decentraliserat till kommunerna. En ny avhandling visar att motivationen för att arbeta med beredskapshöjande aktiviteter i många fall är låg även om cheferna enligt lag ska vara förberedda.

"Jag har mina dagliga arbetsuppgifter och då finns krisen och riskproblemen i en slags sidolinje /.../ detta område tenderar att skjutas upp till sommaren när vi har mer tid att ta itu med."

Detta citat från en intervju med en svensk kommunal ledare visar att vardagligt arbete och krishantering för en del chefer ses som separata uppgifter. Andra chefer ser krishantering som en del av sina regelbundna uppgifter och rutiner. Ofta integrerade med sina personliga värderingar. Susanne Hede, doktor vid Karlstads universitet och verksam vid Försvarshögskolan har disputerat kring ämnet ledarskap vid kris. Hennes avhandling Crisis management: Psychological challenges for leaders tar sitt avstamp i erfarenheter efter Tsunamin i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun. Den bygger också på enkätfrågor och intervjuer med ett stort antal kommunala ledare i Sverige. Studien syftar till att få kunskap om hur ledare på kommunal nivå, som står som krishanterare, uppfattar och upplever krishantering i beredskap, akut och lärandefasen.

Utmaning i mötet med det oväntade vid kris 
Principerna i krishanteringssystemet innebär att kommunala chefer ska planera för och kunna hantera konsekvenser av kriser. Dessutom förväntas de lära av händelsen. Susanne Hedes resultat visar att man i en kommun kan uppfatta en händelse på många olika sätt. En extraordinär händelse i en kommun kan beskrivas som en olycka i en annan. Utmaningar under krishantering handlar om att möta det oväntade när en kris utvecklas. Även om chefer har en beredskapsplan, och har övat så är de inte förberedda i alla avseenden.

- Mina studier visar att det är främst två områden där cheferna anser sig ha en lägre beredskap vid en händelse, säger Susanne Hede. Lägre beredskap uppges finnas förallmänhetens behov, reaktioner och förmågor. Olika synsätt gällande allmänheten kan bidra till samarbetssvårigheter med andra organisationer. Bristande beredskap finns även för de tillfällen när en chef är ansvarig för krishantering samtidigt som hen privat är drabbad av en händelse. 

Reflektion och utvärdering i grupp framgångsrik
En händelse utvärderas oftast i form av redogörelser för organisationens styrkor och svagheter under hanteringen. Susanne Hedes avhandling visar att reflektion i grupp utvecklarytterligare lärande efter en kris. Reflektion bidrar till exempel till att visa på dilemman och utmaningar som cheferna lyckats förhindra eller som hade kunnat uppstå.

- Jag hoppas att min avhandling kan öka förståelsen av de kommunala ledarnas uppfattning om sin roll som krishanterare och blir användbar vid utveckling av krishantering.

För mer information kontakta
Susanne Hede, 08-553 427 91, doktor i psykologi vid Karlstads universitet och verksam vid Ledarskapscentrum, Försvarshögskolan i Karlstad.