Lokala mediebevakningen utarmas när journalisterna jobbar på distans

De lokala nyhetsredaktionerna har under de senaste åren blivit färre. Genom resor och digital teknik förväntas de täcka större områden. Tanken är att det geografiska avståndet inte ska ha någon avgörande betydelse. Men neddragningarna har betydelse för kvaliteten och antalet unika lokala artiklar sjunker, visar en ny forskningsstudie från Karlstads universitet.

Färre unika lokala nyheter och fler som är producerade med hjälp av färdig information från andra aktörer eller syndikerat material, det vill säga identiska nyheter som publiceras av flera olika utgivare. Det blir konsekvensen när alltfler lokala redaktioner läggs ned eller slås samman.

Tidigare forskning har visat att den svenska kommunpolitiken, trots nedläggningar och centraliseringar av redaktioner, ändå bevakas på samma nivå vad gäller mängden material. Det är också känt att bevakningen är ojämnt fördelad över landet. Siffror från 2016 visar att 32 av landets 290 kommuner helt saknar en redaktionell närvaro.

Erika Hellekant Rowe, projektforskare i medie- och kommunikationsvetenskap och Michael Karlsson, professor i samma ämne, har jämfört nyhetsbevakningen i sex kommuner som har en lokal redaktion med sex kommuner som saknar detta. Jämförelsen omfattar såväl antalet nyheter som kvalitativa aspekter som nyhetsämne, vinkel, tonalitet och källor.

- När det gäller antalet artiklar är det inte så stor skillnad, men när vi tittade närmare såg vi att det skiljde sig vad gäller innehållet. För de kommuner som har en lokalredaktion var andelen nyheter som var unikt producerade enbart för det lokala sammanhanget 86 procent. I kommuner utan en egen lokalredaktion var andelen 68 procent, berättar Erika Hellekant Rowe.

Mer brott och mindre lokalsamhälle
När forskarna jämförde vilka nyhetsämnen som tas upp är det framför allt två ämnen som skiljer sig åt mellan de två grupperna: Nyheter om brott och nyheter om lokalsamhället och det sociala livet i kommunen. De kommuner som inte har en lokalredaktion har dubbelt så stor andel brottsnyheter som de med en redaktion i kommunen. Det avspeglar rimligen inte den faktiska brottsligheten, utan bygger på att dessa nyheter är lätta att fånga upp från polisen. Det motsatta gäller för de nyheter som rör händelser i det lokala samhället, till exempel föreningsträffar och lokala evenemang. Även skildringen av beslutsfattandet i kommunerna skiljer sig åt vad gäller stil och inramning.

- Utan lokal närvaro baseras nyheterna sannolikt på pressutskick och färdigt material från organisationer, kommuner och myndigheter. När journalistiken är frånvarande på orten blir det ännu lättare för professionella aktörer att komma till tals, konstaterar Michael Karlsson.

Tidigare forskning om synen på lokaljournalistik visar att medborgarna förväntar sig en närhet mellan journalisten och det lokala samhället. Granskning av lokala politiker, information om lokala händelser och diskussion om offentliga frågor är några av de områden som man vill att den lokala redaktionen bevakar.

- Vi brukar säga att den lokala nyhetsrapporteringen är viktigt ur både ett politiskt och socialt perspektiv. Vår studie visar att den redaktionella närvaron påverkar både mängden och innehållet i den lokala bevakningen. Frågan är om de medieaktörer som ska bevaka lokalt gör ett strategiskt misstag när de drar ner på de socialt fokuserade nyheterna, särskilt med tanke på de ekonomiska förändringar som branschen lever i, säger Erika Hellekant Rowe.

Studien utgör ett kapitel i Institutet för Mediestudiers årsbok "Vem fyller de vita fläckarna - om utmaningarna för lokal journalistik 2017", som presenterades vid ett seminarium i Stockholm 6 december.

För mer information kontakta: Erika Hellekant Rowe, erika.hellekant-rowe@kau.se, tel: 070-615 71 84 eller Michael Karlsson, michael.karlsson@kau.se, tel: 070-213 99 97