Svenskhet och själv-konstruktion

Vetenskapsrådet beviljar anslag till fyra nya forskningsprojekt vid Karlstads universitet. De handlar om svenskhet, retorisk själv-konstruktion, epigenetik som allmänbildning och engelskundervisning i flerspråkiga klassrum.Samtliga projekt startar i januari 2017.

Berättelser om en ny svenskhet
Tobias Hübinette, lektor i svenska som andraspråk och i interkulturella studier vid Kulturvetenskapliga forskargruppen, KuFo, tilldelas drygt 1,8 miljoner kronor för att analysera svenska migrations- och minoritetsberättelser. I ett treårigt projekt ska han analysera litterära texter, romaner och självbiografier skrivna av icke-vita författare för att studera hur författarna skriver om och relaterar till frågor som rör ras. Bland författarna hittas både de som har invandrat själva, de som är barn till invandrare, de med blandat ursprung och adopterade.

- Den här typen av texter tematiserar ofta, men inte alltid, en icke-vit svenskhet som ännu inte erkänns av den vita majoritetsbefolkningen. Den svenska totalbefolkningen är idag mer heterogen än någonsin och numera på nivå med den demografiska mångfald som hittas i länder som Storbritannien, Frankrike och Kanada, och vilket gör det relevant att uppmärksamma frågor som handlar om ras, vithet och svenskhet, säger Tobias Hübinette.

Retorisk själv-konstruktion och maktmanifestationer
Anna Swärdh, lektor i engelska vid kulturvetenskapliga forskargruppen, KuFo, tilldelas närmare 2 miljoner kronor för att undersöka den retoriska kulturen inom det tidigmoderna engelska beskyddarsystemet. Under tre års tid ska hon studera kulturella avtryck av Helena, Marchioness of Northampton (1549–1635). Helena föddes som Elin Ulfsdotter Snakenborg men lämnade Sverige 1564 och kom att leva resten av sitt liv i England, inom det system av beskydd och klientelskap som dominerade inte bara den litterära scenen utan hela det politiska samhället vid den tiden. Genom att studera kulturella avtryck i form av texter, föremål och aktiviteter som hade central betydelse för hennes liv, ska projektet undersöka hur dessa avtryck formats av och belyser beskyddarsystemet.

- Jag hoppas visa hur resor och reseberättelser, brev och brevskrivande, porträtt och porträttkonst, arkitektur och byggande, samt litterära dedikationer alla fungerar som exempel på retorisk själv-konstruktion och maktmanifestationer inom beskyddarsystemet. På detta sätt kommer projektet visa hur en kvinna i Helenas position kunde delta i och påverka sin samtid, säger Anna Swärdh.

Epigenetik som allmänbildning och undervisning
Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik vid centrumbildningen SMEER, Science, Mathematics and Engineering Education Research, tilldelas närmare 4,9 miljoner kronor över tre år för forskning om epigenetik som allmänbildning och biologiundervisning. Epigenetik är ett nytt forskningsområde och handlar om hur miljön samspelar med gener, det vill säga hur miljön kan påverka mänskliga egenskaper och beteenden genom inverkan på genaktiviteten.

- Forskningsprojektet ska identifiera vad som bör ingå i en epigenetisk allmänbildning och samtidigt forska om och utveckla en undervisningsstruktur för högstadiet och gymnasiet, förklarar Niklas Gericke.

Engelskundervisning i flerspråkiga klassrum
Pia Sundqvist och Erica Sandlund, båda docenter i engelska samt forskare i den starka forskargruppen ROSE, tilldelas tillsammans med två forskare från Lunds universitet, Marie Källkvist och Henrik Gyllstad, drygt 7,4 miljoner kronor till ämnesdidaktisk forskning om engelskundervisning i flerspråkiga klassrum. Ungefär hälften av pengarna kommer till Karlstads universitet. I ett fyraårigt forskningsprojekt ska de undersöka hur lärare använder olika språkliga resurser i dagens engelskklassrum.

- Det är idag ovanligt att alla elever har svenska som förstaspråk. Många elever är dessutom flerspråkiga. Svensk forskning om engelskundervisning har utgått från att alla elever har svenska som modersmål, men så ser det inte ut längre och därför behövs ny forskning om hur man bäst undervisar i engelska, säger Erica Sandlund.

- Vi kommer att testa olika undervisningsstrategier tillsammans med lärare för att se vad som fungerar bäst och utvecklar elevernas engelska mest, till exempel att bara använda engelska, att blanda svenska och engelska, eller att uppmana till användning av alla språk som eleverna kan. Förhoppningen är att kunna berätta för lärare och lärarstudenter vad som faktiskt är mest effektivt för undervisningen, säger Pia Sundqvist.

Mer information
Tobias Hübinette, lektor i svenska som andraspråk och i interkulturella studier vid Kulturvetenskapliga forskargruppen, KuFo, telefon 0730-81 43 29.

Anna Swärdh, lektor i engelska vid kulturvetenskapliga forskargruppen, KuFo, telefon 070-252 00 44.

Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik, telefon, 073-070 84 64.

Pia Sundqvist, docent i engelska vid ämnesdidaktiska forskargruppen ROSE, telefon 076-849 62 26.

Erica Sandlund, docent i engelska vid ämnesdidaktiska forskargruppen ROSE, telefon 070-560 65 59.