Hur upplever vi risker och integritet på internet?

Med utgångspunkt från en ny forskningsrapport om cyberpsykologi höll Kaspersky Lab i början av november ett frukostseminarium i Stockholm. Med säkerhetsforskaren David Jacoby som moderator diskuterade en panel med kompletterande expertis aktuella frågor som risker och integritet på nätet.

Panelen bestod av:

• Jonas Mosskin: leg. psykolog med expertis kring hur internet och sociala medier påverkar individer och grupper
• Marcin de Kaminski: forskare vid Lunds universitet med inriktning mot unga nätkulturer 
• Sara Bengtsson: hjärnforskare inom socialkognitiv neurovetenskap på Karolinska Institutet
• Jack Werner: skribent och sociala medier-redaktör på Metro

Stämmer mediebilden? Var drar vi gränsen på nätet?
Seminariet inleddes med en diskussion om hur media rapporterar kring ämnet risker på internet. Marcin de Kaminski menade att media ofta ger en bild av att alla som surfar på nätet befinner sig i en risksituation: 

– Vi har en diskussion om övervakning och risker på internet, men inte om hur man bedömer hot. Det gör att vi kanske är rädda för sådant som vi inte behöver vara rädda för.

Jack Werner påpekade att läsare tenderar att ”välja bort icke-alarmerande varningar” och att media därför ofta tvingas till sensationsjournalistik.

Sara Bengtsson lyfte fram att det är nyttigt för oss att utforska och att ta vissa risker. Hon liknade dagens användares sårbarhet inför nätfaror med barnsjukdomar som med tiden minskar:

 – Risker uppskattar vi baserat på erfarenheter vi haft. Ju mer vi lär oss om internet desto bättre kommer vi att hantera informationen.

Jack Werner menade att problematiken bottnar i en identitetsfråga:

 – Vi vet ännu inte vilka vi ska vara på internet och har därför svårt att dra gränser. 

Mobilsäkerhet
Under seminariets nästa punkt påpekade David Jacoby, säkerhetsforskare på Kaspersky Lab, att det är lättare att bryta sig in i en bärbar dator än i en mobil. Ändå är många sämre på att skydda sin bärbara dator än sin telefon.

de Kaminski menade att detta fenomen beror på att vi har en uppdelning mellan ”jobbdata på datorn och livsdata på mobilen” där vi har en betydligt mer känslomässig relation till det senare.

Exhibitionistiska publicister – mer än att jaga likes?
Diskussionen ledde till flera frågor och kommentarer från publiken, bland annat om utvecklingen att vi blir allt mer självutlämnande på nätet.

Mosskin menade att de flesta användare underskattar fenomenet då de anser att andra delar för mycket privat information på nätet, men att de själva inte gör det.

Werner menade att det borde bli ”allmänbildning att tänka publicistiskt” då till exempel ens framtida chef kan googla ens namn och grunda sig en uppfattning om personen baserat på vad sökresultatet visar.

de Kaminski ansåg att denna problematik kommer att försvinna med tiden då de flesta 90-talister har eller kommer att ha publicerat bilder på sig själva på nätet:

– Det kommer att anses skumt att inte ha lagt ut några bilder på nätet.

Surfhets – en generationsfråga?
Den fortsatta diskussionen mynnade ut i fler frågor från publiken gällande surfberoende. Werner menade att detta kan vara en generationsfråga och att kommande generationer som har växt upp med internet kommer att vara bättre på att välja bort delar av surfandet:

– De kommer att se på livet på nätet som på livet självt.

Bengtsson jämförde dagens surfhets med användandet av telefoner på 80-talet:

 – Alla går igenom perioder när vi sitter och väntar på svar. Då man med tiden tröttnar får man ett mer balanserat användande.

Mosskin menade dock att det är svårare att låta bli att till exempel mobilsurfa i alla möjliga situationer, även på toaletten, än att använda en dator eller en klassisk telefon eftersom mobilen är lättare att hantera.

Avslutande diskussion
Paneldeltagarna spekulerade slutligen i hur vårt internetbeteende kommer att utvecklas. de Kaminski påpekade att det inte är säkert att internet finns kvar så länge och att det är viktigt att tona ner debatten:

– Chilla med nätet, både med moraliseringar och med de åtgärder vi vidtar.

Werner menade att det är möjligt att nätet delas upp i ett ”fulnät” där vi skapar våra låtsasidentiteter och ett ”finnät” där vi till exempel röstar.

Bengtsson poängterade vikten av kunskap:

– Lär dig tekniken så ökar din kontroll.

Mosskin var inne på samma spår när han framhävde vikten av sunt förnuft:

– Fantastiska erbjudanden på nätet är sällan särskilt bra.

Mediekontakt: Bite, 08-402 01 00, kaspersky@biteglobal.com

Om Kaspersky Lab
Kaspersky Lab är världens största privatägda leverantör av klientsäkerhetslösningar. Företaget rankas bland världens fyra främsta leverantörer av säkerhetslösningar för klientanvändare*. Kaspersky Lab har under 15 år varit en innovatör inom IT-säkerhet och förser konsumenter, samt små och stora företag, med effektiva digitala säkerhetslösningar. Företaget är för nuvarande verksamt i nästan 200 länder och ger skydd åt över 300 miljoner användare över hela världen. Läs mer på www.kaspersky.se.

* Företaget rankades på fjärde plats i IDC:s Worldwide Endpoint Security Revenue by Vendor,2011. Rankingen publicerades i IDC:s rapport Worldwide IT Security Products 2012-2016 Forecast and 2011 Vendor Shares (IDC #235930, July 2012). Rapporten rangordnar programleverantörer efter försäljningsintäkter från klientsäkerhetslösningar under 2011.