Psykiatriker hävdar att de har utvecklat psykofarmaka med fantastiska resultat. Men är denna uppräkning av kemikalier verkligen de ”vetenskapliga framsteg” för själsliga problem som de påstår? Om så, vad kommer det sig att listan på biverkningar är hundra gånger längre?

Sigmund Freuds tidiga marknadsföringsansträngningar bidrog till en omfattande kokainepidemi över hela Europa. Kokain användes bland annat för att bota opiatmissbrukare. Kokainet kom att kallas ”det tredje gisslet” efter syfilis och opium. Därefter använde man heroin för att bota de nya kokainmissbrukarna. Freud ställde verkligen till det. Missbruket av kokain var verkligen enormt på den tiden.

Psykiatrikernas nästa kur blev amfetaminer tills dessa medel upptäcktes vara inte bara verkningslösa, utan dessutom ytterst giftiga och beroendeframkallande. Men hundratusentals människor hade då redan fastnat i missbruket.

Många år senare tillkännagav man för världen att ”antidepressiva” medel faktiskt var ”livsstilsdroger” för ett samhälle där man kunde ”välja humör efter behag”. Men tio år senare kunde chockerande detaljer om biverkningar, som till exempel våldsamhet och självmord, inte längre ignoreras, med omkring 3.9 miljoner kritiska händelseförlopp enbart för Prozac. Dessutom fann man ut att de faktiskt var beroendeframkallande.

Än idag används denna mall, med hänförda rapporter om ytterligare nya kemiska behandlingar, som marknadsförs som ”mirakelmedel”.

Två frågor återstår – var finns den vetenskap som psykiatrin grundar sig på?

Och hur mycket längre kommer allmänheten att fortsätta låta sig luras av falska förhoppningar, upphaussning och rena lögner?