Vill framtiden bo i Jämtlands län?

"Jämtland behöver bli lite hippare, men inte som en storstad, utan på sitt sätt. Man får inte glömma att glesbygden liksom är grejen med Jämtland, känns lite konstigt då man bara vill bli så många som möjligt"

Ungdomsstyrelsen definierar ungdom som alla i kategorin 13‐25 år. Perioden kan beskrivas som en livsfas, och ses då i förhållande till barndom, vuxen, ålderdom etc. Man kan också beskriva perioden utifrån social kategori och då beskriva förhållandena inom ungdomsåren och gruppen. Fokus för denna förstudierapport ligger på 19‐25 åringar då det visat sig att det är främst denna grupp som visar på störst rörlighet.

Förstudien redogör för yttre och egna drivkrafter samt trender som tillsammans med faktiska omständigheter, viktiga händelser och egna erfarenheter skapar och påverkar individen i de val denne ställs inför. Sammantaget blir dessa faktorer en slags ”marinering” av varje generation.

13‐19 år

Främsta drivkraften för tonåringen är att bli den de ska bli, dvs skapa identiteten. Faktiska omständigheter, viktiga händelser och egna erfarenheter är utgångspunkten i den processen samtidigt som dessa också utgör påverkansfaktorer genom hela livet. Yttre drivkrafter ligger också och påverkar individen i valsituationer. Tonåren är perioden då grundvärderingarna sätter sig. Efter tonåren är det betydligt svårare att ändra dessa. Fokus ligger på att komma på vem man är vem man vill vara. Kasten kan vara tvära och motsägelsefulla i andras ögon. Fasen är viktig för att sätta identiteten. Den som landar i vem de är har alla förutsättningar att med god självkänsla och självförtroende ta sig an nya utmaningar. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att det finns en öppenhet, trygghet och tolerans från omvärlden, mångfald av arenor och verksamheter som sammantaget skapar goda förutsättningar för processen att ”hitta sig själv”. Bristen på förutsättningar förlänger processen.

19‐25 år

Främsta drivkraften är att skaffa sig utbildning (för att få ett bra jobb) eller jobb, men ”trivselpaketet” blir allt viktigare. God hälsa, trygghet, fritid och möjligheter att påverka bidrar mer eller mindre beroende på individ till att trivseln ökar. Samtliga delar styrs av att ha så många valmöjligheter som möjligt öppna inom alla områden, att optimera sina livschanser.

Yttre drivkrafter påverkar, möjliggör eller begränsar framtidsutsikterna. Olika individer tacklar dessa olika. Samhällets normer och attityder lägger också sin aspekt på vad som förväntas av en lyckad individ och ett lyckat liv. Den som kan anpassa sig och dra nytta av de yttre drivkrafterna som formar samhället och agera enligt de rådande normerna har stora fördelar jämfört med andra.

25‐30 år

Främsta drivkraften är att bestämma sig för var man ska bo. Viljan att skaffa familj och hitta de optimala möjligheterna för sig själv och den befintliga eller planerade familjen styr boendet. Man bör komma ihåg att endast 17 % av unga upp till 35 års ålder flyttar tillbaka till små och medelstora kommuner enligt SCB, Arena för tillväxt, SKL. Själva boendet är här ett konkurrensmedel men förutsätter fortfarande att övrig samhällsservice finns tillgänglig.

Flytta

Drivkrafter som leder till en flytt:

• Om livschanserna är större på annat håll. Detta innefattar utbudet och normen för bra boende, utbildning, jobb, fritid, hälsa och trygghet, partner, relationer, ”bli nån” mm.
  
• Om lokalförankringen är liten. Om hemorten inte är laddad med tillräckligt många positiva värden. T ex goda relationer med byinnevånare, fritidsaktiviteter, jobb etc.
  
• Om samhället säger att det är bättre att flytta än att stanna – bilder och myter av var lyckan bor. ”Det är klart du ska flytta och se världen”, ”Här finns det ändå inga jobb”, ”Det är bara sunt att flytta och klara sig själv”. Samhället saknar tro på sitt eget utbud och utvecklingsmöjligheter.
  
• Om mediabilden säger att det smarta, lyckliga, lyckade, upplysta och moderna livet är det urbana livet. 
  
• Om det råder brist på mångfald eller tolerans för mångfald. Ett sådant samhälle skapar ”enfald”, utanförskap och rigida samhällen.
  

Stanna

För att vara/bli attraktiv för 19‐25 åringar krävs att de upplever sina möjligheter för att utvecklas och må bra som bättre här än någon annanstans. Detta gäller för såväl företag/arbetsgivare och de förutsättningar som råder för att starta företag, ideell och offentlig sektor. Regionen som helhet bör därför tillsammans jobba för nedanstående punkter.

Kommunikation

• Berätta och kommunicera med de unga att de är viktiga och har en viktig roll i utvecklingen av länet. Fördela ansvaret mellan offentlig, näringsliv och ideell sektor. Ord, bild och handling måste gå hand i hand för att effekt ska uppnås. Om dessa inte harmonierar får man en motsatt effekt.
  

Infrastruktur och tillgänglighet

• Bra infrastruktur och tillgänglighet. Vikten av god infrastruktur är något som poängteras från de unga som en viktig förutsättning i samtliga områden som omfattar de egna drivkrafterna (dvs. boende, utbildning, jobb, fritid, hälsa och trygghet samt inflytande).
  
• Kollektivtrafiken (buss, tåg och flyg) är viktig, liksom cykel- och gångvägar. Det måste vara möjligt att leva ett vardagsliv, dvs. att smidigt och enkelt kunna ta sig från punkt A till B utan att det tar för lång tid eller krävs egen bil. Om infrastrukturen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt spelar det ingen roll om boende, jobb, utbildning, fritidsmöjligheter etc. finns.
  
• Bra möjligheter för boende – eget boende samt boende som möjliggör och maximerar olika livsstilar. 30-åringarna gör boendekarriär och är beredda att flytta med rätt förutsättningar. Boendet är attraktionen, övriga funktioner måste dock också finnas.
  

Samhällsförankring

• En synlig mångfald i bred bemärkelse. Mångfald signalerar upplysthet och ett välkomnande samhälle och norm. Alla passar in, vilket skapar innanförskap i motsats till utanförskap. Att stimulera kreativa näringar kan vara ett verktyg för detta.
  
• Kultur. Påfallande många av de som flyttat upplever sina möjligheter att hitta likasinnade större på annat håll. De upplever en brist på mötesplatser, miljöer och samhällsinställning som främjar kulturintresset.
  
• Goda sociala strukturer – öppenhet, tillit, respekt för olikheter, kultur och tradition som främjar möten över ålders-, yrkes-, etniska-, köns- och klassgränser samt funktionshinder, trosuppfattning och sexuella preferenser m.fl. 
• Bra offentlig och privat service – mötesplatser, fritidsarenor och utbud, handel och universitet!
• Att Östersund som stad fortsätter att utvecklas. Staden är viktig som miljö, handel/shopping, samlingsplats, symbol etc.
  

Utbildning och Arbete

• Att högskola och universitet fortsätter utvecklas. En bredd på utbildningarna tilltalar en bredd av studenter (olika profiler) och kompetenser. Utbildningarnas rykte och kvalité samt en tydlig koppling med nätverkande mot arbetsmarknaden är oerhört viktig. De skolor som jobbar strategiskt och lyckas med detta har fördelar gentemot andra.
  
• Fler jobb. Kvalificerade och okvalificerade.
  
• En bred och tillgänglig arbetsmarknad.