9,1 miljoner i forskningsanslag till Konstfack om social hållbarhet och stadsutveckling

”Projektet ska möta utmaningar som rör krav på nytänkande i en hållbar stadsplanering och i planprocesser. Fokus ligger på social hållbarhet och ansökan bedöms vara relevant, den behandlar viktiga aspekter i planprocessen såsom ökat systemperspektiv, samskapande, stadsplane- och medborgarrelaterade visioner. Konstellationen har en bra sammansättning med relevanta ansatser för att utveckla inkluderande samverkan mellan olika parter för att ta sig an och värdera komplexa frågor vid urban planering. Det bedöms som en styrka att Konstfack engagerar sig i detta arbete och det är positivt att Sweden Green Building Council är mycket aktiva i projektet”

Konstfack är projektets huvudman, med ansvariga professorer Björn Hellström (projektledare) och Bo Westerlund. Övriga huvudpartners är Handelshögskolan/SU Score, Södertörns Högskola, Stockholms Universitet, Tyréns AB, Sweden Green Building Council, Upplands Väsby och Varberg kommun.

Konstfack rektor Maria Lantz är mycket nöjd.

– Det är fantastiskt att vår ansökan beviljats. Konstfack vill bidra till samhällets utveckling med den spetskompetens vi besitter och vi satsar därför i dagsläget stort på forskning, inte minst kring frågor gällande stadsutveckling. Inom detta viktiga fält har Konstfack en lång tradition. Våra studenter och lärare ligger ofta bakom de intryck vi möter i vardagen: Allt ifrån den offentliga konsten i stadsrummet, design av produkter och tjänster, visuell kommunikation, ljud- och ljusgestaltning - detta i kombination med intresset för hållbarhet och kommunikation mellan människor är ytterst centrala frågor för oss. Tillsammans med passionerade entreprenörer kan vi komma långt och generera ny kunskap, vilket innebär stora värden för den enskilda medborgaren och samhället i stort.

Beviljat belopp från Vinnova är 9 100 000 kr. Totalbudget är ca 22 000 000 kr.

-------------------

Projektsammanfattning
Många planförslag för bostäder, infrastrukturlösningar och offentliga anläggningar överklagas. Orsaken är att förslagen uppfattas som problematiska då de inte svarar mot behov, intressen och möjligheter. Detta medför bearbetningar, vilket ofta leder till att planerna skrinläggs. De samhällsekonomiska konsekvenserna är närmast oöverskådliga.

Målet är att utveckla tjänster i form av samverkansplattformar – Co-Design och Interdisciplinär Tjänstedesign – för komplexa planprocesser. Co-design ska kopplas till projektets ena utmaning, vilken handlar om att utveckla en inkluderande-samskapande plattform, där personer med olika erfarenheter deltar; medborgare som är experter på det lokala, partikulära och personer med erfarenhet och kunnande om det generella. De utvecklar förslag tillsammans som utgår från platsspecifika förutsättningar. Interdisciplinär Tjänstedesign ska kopplas till projektets andra utmaning, vilken handlar om att utveckla en plattform för att planlägga och systematisera komplexa problemställningar, samt kommunikativa infrastrukturer mellan olika kompetens- och tjänsteinriktningar. Co-design är inriktad mot lösningsdrivna metoder, medan interdisciplinär tjänstedesign siktar mot systemdrivna metoder.

Projektet är innovativt genom att det – via kombination en av designbaserade, arkitektoniska, sociala, filosofiska, organisationsteoretiska och konstnärliga perspektiv – skapar ny relevant kunskap, med hänsyn till stadsplane- och medborgarrelaterade visioner om hållbara städer, i synnerhet avseende sociala hållbarhetskrav. Plattformarna förankras i planprocessen med stöd av etablerade hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar (HCS) samt ett nordiskt och svenskt ramverk för hållbar stadsutveckling, för att svara upp mot krav om kvalitet och tillämpbarhet.