Konstnärsnämndens 10-åriga stipendium till fem konstnärer inom teater, dans och film

Stipendierna tilldelas Karin Dahlström, scenograf, Göteborg, Karl Dunér, regissör, Stockholm, Pontus Lidberg, koreograf, Stockholm, Jessica Nettelbladt, dokumentärfilmare, Malmö och Claire Parsons, koreograf, Stockholm.

Stipendiet är på tio år och därmed det mest omfattande statliga stipendiet som kan ges till en enskild konstnär. Sammanlagt får varje stipendiat drygt 1,4 miljoner fördelat på tio år. Ett långtidsstipendium ges till en yrkesverksam konstnär som under längre tid visat konstnärlig verksamhet av god kvalitet och bidrar till utvecklingen inom sitt konstområde. 

Karin Dahlström, scenograf och kostymtecknare, Göteborg

Karin Dahlström har under de senaste tjugo åren gjort drygt sextio olika scenografi- och kostymuppdrag. Främst med fria grupper i västra Sverige som Teater Bhopa, Die Bühne och Masthuggsteatern samt på olika institutionsteatrar i Malmö, Göteborg och Borås. Hon var med i den grupp som bildade den fria teatergruppen Teater Bhopa som var mycket tongivande i Göteborg fram till 2006. Bland Dahlströms produktioner senare produktioner kan nämnas Jag var här först på Folkteatern, För allas trevnad på Stora Teatern/Vara Kulturhus, Amadeus på Smålands musik & teater och Martyrer på Malmö Stadsteater. Hon ansvarar också för kostym i merparten av de uppsättningar hon medverkar i.

Karl Dunér, regissör och scenograf, Stockholm

Karl Dunér är verksam inom teater, opera och bildkonst sedan 1980-talet. Hans genombrott som regissör blev Beckett-pjäserna I väntan på Godot (1990) och Lyckliga dagar (1998). Karl Dunér har sysslat med Samuel Becketts dramatik sedan han var i 20-årsåldern och träffade Beckett i Paris. Han har satt upp de flesta av Becketts pjäser, kortdramatik, hörspel exempelvis Krapp Opera och Slutspel (2007)på Stockholms stadsteater. På Dramaten har han även regisserat Fedra (2006) och Platonov (2005) och på senare tid Till Damaskus (2012) och Jag försvinner (2013). 

Mellan 2009 och 2012 var Karl Dunér teaterchef på Helsingborgs stadsteater. 2013 tilldelas Karl Dunér medaljen Litteris et Artibus av H.M. Konungen för framstående konstnärliga insatser som regissör. Samma år fick han även Svenska Akademiens teaterpris. Han är nu aktuell med Den fjättrade Prometheus på Dramaten som fått Svenska teaterkritikers förenings teaterpris.

Pontus Lidberg, koreograf och dansare, Stockholm

Pontus Lidberg har etablerat sig som en konstnär som sammanför dans och film. Han fick stort erkännande och flertalet internationella utnämningar för sin dansfilm The Rain (2007). 

Hans film Labyrinth Within (2011) vann Best Film på Lincoln Center’s Dance on Camera Festival 2012. Han nominerades till en New York Dance and Performance Award (Bessie) i Outstanding Visual Design för hans dans- och filmkväll WITHIN (Labyrinth Within), som skapades under hans tid som konstnärlig ledare för kompaniet Morphoses, och som framfördes på Dansens Hus 2012. 

Som scenkoreograf har Pontus Lidberg skapat dansverk för stora internationella danskompanier som Martha Graham Dance Company, Semperoper Ballett Dresden, Les Ballets de Monte-Carlo, Le Ballet du Grand Théâtre de Genève, Beijing Dance Theater, Det Kongelige Ballet, Kungliga Baletten samt hans projektbaserade grupp Pontus Lidberg Dance. 

Pontus Lidberg har en Master of Fine Arts i Contemporary Performative Arts från Göteborgs Universitet, Högskolan för scen och musik. Han är aktuell med en ny dansfilm samt ett nytt dansverk för New York City Ballet.

Jessica Nettelbladt , dokumentärfilmare, Malmö

Jessica Nettelbladt är dokumentärfilmare men har även gjort radio och regisserat flera kortfilmer.
2012 skrev hon boken Att leva och överleva som dokumentärfilmare.
Dokumentärfilmen Jag är min egen Dolly Parton (2011) visades på bio, TV och filmfestivaler nationellt och internationellt. Filmen skildrar fyra kvinnliga musiker som samlats kring Dolly Partons musik.

Nettelbladts filmer utmärks av hennes intresse för personliga djupintervjuer. Hon har gjort flera uppmärksammade dokumentärer som skildrat utsatta barn och ungdomar, psykisk sjukdom, döden, hemlöshet, prostitution och sexköp. Den senaste filmen MonaLisa Story (2015) sammanfattar detta. Filmen vann Nordic Docs Special Juri Award i Norge och blev nominerad till bästa nordiska dokumentärfilm vid Nordisk Panorama 2016, Copenhagen DOX, Tempofilmfestival och har visats i Riksdagen och Almedalen. Hösten 2016 ska den visas på biblioteksbiografer över hela Danmark.

Claire Parsons, koreograf och dansare, Stockholm

Sedan 1990-talet har koreografen och dansaren Claire Parsons med sitt kompani Claire Parsons Co gjort performance, installationer och sceniska allkonstverk. Kompaniet har turnerat i Europa, Asien, Ryssland, Japan, USA och Latinamerika. Inför Robert Rauschenbergs utställning på Moderna muséet träffade Parsons konstnären i hans hem i Captiva, Florida vilket inspirerat hennes fortsatta konstnärliga inriktning.

Sedan 2006 är hennes fokus innovativ scenkonst för barn och unga. 2013 gjorde hon Marmelad som har spelats omfattande i Sverige och internationellt och blivit utvald till APAP och IPay (internationella scenkonstmässor i USA), Scenkonstbiennalen, BIBU, Swedstage och många internationella festivaler. Bland hennes andra föreställningar kan nämnas A Rose is a Rose is a Rose, Fyra Flickor (fritt från Picassos pjäs), Vispar Du? och BLÅS, den senare med NorrlandsOperan i Umeå.

Hon är aktuell med föreställningen Gräs på Marionetteatern/Stadsteatern i Stockholm. En kommande produktion planeras för Unga på Operan/Kungliga Operan.

Bland utmärkelser som Claire Parsons har mottagit finns Stockholms Stads Kulturpris och Svenska Teaterkritikers Förenings Danspris, för sin förnyelse av scenkonst för barn och unga.

Långtidsstipendier

Regeringen har sedan 1992 inrättat 111 långtidsstipendier som delas ut av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Antalet långtidsstipendier ökar i takt med medel frigörs från de statliga inkomstgarantierna för konstnärer.