Ny rapport om konstnärernas ekonomi, arbete och familjeliv ur ett jämställdhetsperspektiv

Rapporten kartlägger konstnärernas ekonomiska jämställdhet genom att ta fram och analysera inkomster, tillgångar och transfereringar som kvinnor och män har inom de konstnärliga yrkesområdena. Frågor om balans mellan egenförsörjning, arbete och familjeliv tas upp i rapporten genom att presentera data på det antal barn kvinnliga och manliga konstnärer har. De statistiska uppgifterna varvas med kultursociologisk forskning och jämförs med motsvarande uppgifter från befolkningen i sin helhet.

Det empiriska underlaget utgörs av 21 500 konstnärer och bygger på registerdata från SCB (Statistiska Centralbyrån) från år 2007 och 2008. Rapporten kommer också att översättas till engelska.

Utredare är Marita Flisbäck, universitetslektor i sociologi med inriktning på genusfrågor vid Göteborgs universitet.

Rapporten kan laddas ner som pds fil nedan.

Några sammanfattande resultat  

• År 2007 var de konstnärliga yrkesområdena relativt könsbalanserade med 46 % kvinnor och 54 % män. Starka variationer inom olika konstområden förekommer. De tydligaste skillnaderna finns inom musikområdet som utgörs till 71% av män, och dansområdet som utgörs till 70% av kvinnor (jfr tabell 1).
• Den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnliga konstnärer var 194 700 kr, för männen 217 400 kr. Motsvarande siffror för hela befolkningen var 213 600 kr för kvinnor och 274 200 kr för män (jfr tabell 6). Generellt kan man säga att kvinnorna återfinns tydligast i de lägre inkomstskikten och ju högre inkomstklass ju färre kvinnor.
• Medianvärdet på den sammanräknade förvärvsinkomsten skiljer sig mellan olika konstområden. Teaterområdet har de högsta medianinkomsterna. Här finns också den tydligaste skillnaden mellan könen och kvinnorna har en förvärvsinkomst på 235 368 kr och männen 268 556 kr. Inom ordområdet hittar men de högsta inkomsterna, dvs. inte medianvärdet utan P90. Inom bild- och formområdet återfinns de lägsta inkomsterna, dvs P10 och här finns en stor marginal till de övriga konstområden (jfr tabell 6).   
• Konstnärligt yrkesverksamma är generellt mycket högutbildade. Kvinnliga konstnärer tenderar att vara högre utbildade än konstnärligt yrkesverksamma män. Trots detta har kvinnor både i konstnärsgruppen och i befolkningen lägre inkomster än män (jfr tabell 2, 3, 9, 11 och 12).
• Kvinnliga konstnärer har 91 % av den medianinkomst kvinnor generellt har i befolkningen. Manliga konstnärer har 79 % av den medianinkomst män generellt har i befolkningen. Detta betyder i praktiken att en man som väljer en konstnärlig yrkeskarriär (i relation till män i befolkningen) gör en relativt sett större inkomstförlust än en kvinna som ger sig in på den konstnärliga yrkesbanan (i relation till kvinnor i befolkningen).
• 45 % av alla kvinnliga konstnärer och 55% av alla manliga konstnärer bedriver enskild näringsverksamhet. Kvinnliga konstnärer med enskild firma hade bättre resultat än manliga konstnärer med enskild firma (medianvärdet låg på 12 942 kr för kvinnorna jfr med 3 887 kr för männen, jfr 21 + 22). Samtidigt får dessa resultat betecknas som mycket låga.   
• Kvinnliga konstnärer har större nettoförmögenhet[1] än manliga konstnärer. Medianvärdet för mäns nettoförmögenhet i konstnärgruppen år 2007 låg på 234 089 kr (jfr med 173 712 kr för män i hela befolkningen). Kvinnliga konstnärers nettoförmögenhet låg på 323 650 kr (vilket kan jfr med 147 022 kr för kvinnor i hela befolkningen),(jfr tabell 23). 
• I den första studien konstaterades att differensen mellan konstnärsgruppen och befolkningen när det gällde transfereringar[2] och bidrag var liten. Konstnärer tog ut mindre föräldrapenning samt sjuk- och aktivitetsersättning än hela befolkningen, men mera arbetsmarknadsstöd. Fler kvinnliga konstnärerna har erhållit transfereringsbidrag än manliga konstnärer (jfr tabell 25). Samtidigt tar manliga konstnärer tagit ut större belopp än kvinnliga konstnärer (jfr tabell 56).  
• Manliga konstnärer hade år 2008 fler barn än män i hela befolkningen. Kvinnliga konstnärer hade färre barn än kvinnor i hela befolkningen. Bland kvinnliga konstnärer har 35,1% inga barn, i hela befolkningen hade 26,8% inga barn (jfr tabellöversikt 2 på sida 64 och tabell 30).  

För frågor kontakta gärna Ann Traber, handläggare för konstnärernas sociala och ekonomiska villkor annt@konstnarsnamnden.se eller 08-50 65 50 66 alt. 0735- 44 62 46.  

1] Nettoförmögenhet betecknas i rapporten som tillgångar minus skulder.

[2] Erhållna transfereringar består av förvärvspension, folkpension och övriga socialskyddsförmåner,