Mångfalden i kultursektorn ökar inte

Andelen personer med utländsk bakgrund är lägre på kulturinstitutionerna än i samhället i stort - en tendens som har förstärkts de senaste tio åren. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

I rapporten Kultur av vem? undersöks för första gången sedan Mångkulturåret 2006 hur många av de anställda i den offentliga kultursektorn som är födda i utlandet eller har två utlandsfödda föräldrar. Studien omfattar drygt 120 museer, scenkonstinstitutioner och myndigheter/stiftelser/bolag, fokuserar på åren 2009-2012, och baseras på statistik från SCB.

Av de 10 000 anställda i sektorn har 13,4% utländsk bakgrund, en nivå som i princip varit konstant sedan 2001. Men sedan dess har andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen i stort ökat från 14,8% till 20,1%, vilket gjort att kultursektorns samhällsspegling inte bara är oförändrad, utan har försämrats. En jämförelse med hela arbetsmarknaden visar att den genomsnittliga svenska arbetsplatsen har en högre andel personer med utländsk bakgrund än vad kultursektorn har.

Undersökningen slår även fast att:

• Variationen är stor mellan olika typer av institutioner. De regionala musikinstitutionerna och de nationella scenkonstinstitutionerna har en representation nära befolkningen i stort - ca 17,5%.På de regionala museerna är siffran 7,6%.
• Institutionernas ledningar har blivit mer jämställda sedan 2001, men andelen chefer med utländsk bakgrund är i snitt mellan 6,3 och 8,5%.
• När det gäller geografiskt ursprung så är anställda med bakgrund i Asien, Afrika och Sydamerika tydligt underrepresenterade, medan anställda med bakgrund i Norden och de anglosaxiska länderna är relativt överrepresenterade.
• Jämfört med andra branscher ligger kulturen lägre än sektorer som hotell/restaurang, forskning, vård/omsorg och utbildning, men högre än t ex byggverksamhet, telekommunikation och skogsbruk.

"I våra intervjuer framkommer att många i kulturvärlden vill ha en förändring, men sett i relation till politiska ambitioner om att kulturen ska spegla befolkningen så går utvecklingen inte framåt. Låg rörlighet och ett krympande antal anställningar är två förklaringar till att kultursektorn inte hängt med. Många andra orsaker delas med resten av arbetsmarknaden där personer med utländsk bakgrund också är underrepresenterade." säger Katharina Tollin, utredare.

Sverker Härd, myndighetschef, Kulturanalys:

"Mångfald är en fråga som rymmer många fler aspekter än den vi tittat på här, men representativitet är en pusselbit som ger underlag både för internt utvecklingsarbete och för politiken. För att uppnå förändring är mer kunskap och förtydligade uppdrag till kulturinstitutionerna två möjliga vägar. Man kan jämföra med jämställdhetsfrågan där mätbara mål och synliggörande av problemet har bidragit till att etablera en norm."

Rapportens innehåller förutom statistik intervjuer med personer i kultursektorn och analyser i relation till arbetsmarknaden i stort. I den finns också en lista över alla institutioner som är med i studien. Rapporten finns att läsa här.

Välkomna till seminarium om rapporten i Almedalen!

Missa inte vårt seminarium om rapporten i Almedalen. Onsdagen den 1 juli kl. 11.15-12.45 diskuteras rapporten, varför det ser ut som det gör, och strategier för arbetet framåt av bl. a. Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen, Hjalmar Palmgren, Svenska Filminstitutet, Astrid Assefa, regissör och skådespelare, och Jeff Werner, professor i konstvetenskap.

För mer information se www.kulturanalys.se/aktuellt/traffa-oss-i-almedalen/