Dokumentären om Laleh Pourkarim visas i Lindesberg

”Jag är inte beredd att dö än” - dokumentärfilmen om Laleh Pourkarim visas på Folkets Hus Bio i Lindesberg på söndag (30 november kl 16.00). I filmen av Fredrik Egerstrand och Kalle Gustafsson Jerneholm berättar Laleh för första gången om livet, uppväxten och människan bakom musiken.

Hon är en av Sveriges mest folkkära artister, men också den mest hemlighetsfulla.
I den nya dokumentären ”Jag är inte beredd att dö än” berättar Laleh för första gången om livet, uppväxten och människan bakom musiken.

Under sina drygt tio år som etablerad artist har Laleh Pourkarim etablerat sig som en av sin generations starkaste röster. Hon har släppt fem album, vunnit tre Grammisar och sålt fjorton gånger platina med sitt poprequiem ”Some die young” - som blev något av en ny nationalsång i Norge i samband med Utøya-attacken.

Men sin folkkära status till trots har den medieskygge 32-åringen förblivit ett mysterium för majoriteten av sin publik. "Jag har aldrig riktigt varit bekväm med att berätta så mycket om mitt liv. Musik har alltid varit mitt sätt att uttrycka mig", säger Laleh till TT.

Premiär för filmen 28 november

Tills nu. Den 28 november bryter sångerskan tystnaden med dokumentären ”Jag är inte beredd att dö än”. I två års tid har regissörerna Fredrik Egerstrand och Kalle Gustafsson Jerneholm följt Laleh för att komma nära den hemlighetsfulla låtskrivaren. 

"Det har varit svårt att få fram, det jag säger i dokumentären är egentligen allt jag kunnat säga om mig själv på två års tid. Det har varit skönt att göra det på ett värdigt sätt, man tvingar sig inte på någon utan de kan välja att ta del av det genom att se filmen", säger Laleh.

Dokumentären börjar med ett VHS-band från 1998, där en 15-årig Laleh ser in i kameran på Hammarkullens fritidsgård och berättar om flykten till Sverige. "Många blev dödade, men inte vi. Jag är glad att jag finns kvar, och tänker göra något av det".

Citatet blir startskottet för berättelsen om familjen som fick fly förföljelsen i Iran till dåvarande Sovjetunionen, bara för att få fly på nytt till Göteborgs förorter. Om nioåringen som satt hemma och plankade Abba-låtar för att 23 år senare göra musik tillsammans med Benny Andersson själv.

"Det var på fritidsgården allt började. Man tror på vad folk säger när man är ung och det ska man komma ihåg när man själv träffar ungdomar: att aldrig snåla med uppmuntran. Man lyckades lura i mig att jag betydde någonting, och på den vägen är det", säger Laleh.

Kontrasten mellan liv och död

Det är en väg som ledde ända fram till Sveriges största scener. Dokumentären skildrar för första gången Lalehs berättelse som en helhet: Från tiden då hon sov på studiogolv som 19-åring till hur hon byggde upp en egen ljudvärld genom att vägra produceras av någon annan av sig själv.

Som titeln antyder är ”Jag är inte beredd att dö än” även en berättelse om kontrasten mellan liv och död. Något som finns i Lalehs musik, i låtar som ”Some die young” och ”Vårens första dag”.

Den är också närvarande i hennes liv: sångerskan har förlorat sin bror, sin far och nu senast sin mamma Atefe, vars bortgång är en sorts röd tråd i den nya dokumentären. En förlust som Laleh fortfarande har svårt att prata om, men känner att hennes lyssnare på något sätt bör känna till.

"Man kan inte berätta om livsavgörande saker hur som helst. Det var varit svårt att göra dokumentären, men nu efteråt känns det väldigt skönt att få lätta på hjärtat till alla som jag tycker så mycket om därute", säger Laleh.