​Höstens föreläsningar: Selma Lagerlöf, Versaillesfreden och banbrytande konst

Den 11 september startar säsongens upplaga av Berättelser från KB – där du varannan onsdag kan lyssna på en föreläsning med anknytning till våra samlingar. Under hösten berättar vi bland annat om Selma Lagerlöfs liv och kamp, ett avgörande fredsfördrag och den experimentelle Åke Hodell.

Tid: Varannan onsdag mellan 11 september och 4 december, kl. 17.30–18.30
Plats: Kungliga bibliotekets hörsal, Humlegården, Stockholm
Entré: Fri entré och ingen föranmälan. Dörrarna öppnas kl. 17.10.
Mer information: program@kb.se

Varmt välkommen!

PROGRAM

11 september
Lantbruksdjuren i konst och litteratur
I barnkulturen skildras bondgårdens djur ofta som vänliga vänner eller mänskliga ställföreträdare. Men hur ser det ut i vuxenkulturen? Utifrån sin bok Zooësis: Om kulturella gestaltningar av lantbruksdjurens tid och liv (2019) reflekterar Amelie Björck över konstens och litteraturens kor och grisar i djurindustrins tidevarv. Kan konsten vara med och förändra den rådande, våldsamma relationen mellan djur och människa?

Amelie Björck är lektor i litteraturvetenskap på Södertörns högskola.

25 september
Versaillesfreden 100 år
I år är det hundra år sedan Versaillesfördraget undertecknades mellan Ententen och Tyskland efter första världskrigets slut. Numera uppfattas de två världskrigen ofta som ett stort sammanhängande krig med en paus emellan.

Var ett nytt krig oundvikligt med tanke på hur det första slutade? Eller hade det kunnat undvikas genom ett annorlunda fördrag 1919? Kay Glans samtalar med inbjudna gäster.

Kay Glans, chefredaktör för Tidskriften Respons
Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och författare bland annat till Det moderna trettioåriga kriget – Europa 1914–1945 (2019)
Piotr Wawrzeniuk, docent i historia, verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm

Arrangemanget är ett samarbete mellan KB och Tidskriften Respons.

9 oktober
Ensamvargar i offentligheten
En gång var de fixstjärnor i 1900-talets svenska offentlighet: Stig Ahlgren, beundrad och fruktad litteraturkritiker, och Birgit Tengroth, filmstjärnan som blev författare. I dag är de nästan bortglömda. Ulrika Milles biografi Ensamvargar: Stig Ahlgrens 1900-tal: manlighet, kärlek, litteratur (2019) skildrar en resa från offentlighetens centrum till dess skugga, och vad glömska kan få oss att minnas. 

Ulrika Milles är frilansande litteraturkritiker, framför allt i Dagens Nyheter och på Kulturnyheterna, SVT.

23 oktober
När Selma Lagerlöf satte världen i rörelse
Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf berättar om en tänkande, älskande människa med djärva visioner och stort frihetsbegär. Genom Lagerlöfs brev får vi veta mer om såväl vänskaper som kvinnokamp, men också om författarlivets strider och målmedvetenheten hos en kvinna som banade nya vägar.

Anna-Karin Palm är författare till Jag vill sätta världen i rörelse: En biografi över Selma Lagerlöf (2019), samt flera romaner.

6 november
Fakta för fiktion – KB:s samlingar som grund för skönlitteratur
Alexander Cavalieratos Släpp ingen jävel över bron (2018) gestaltar vardagsliv och politiska motsättningar i Sverige 1939–40. Romanen, som har rosats för sin historiska trovärdighet, bygger på material från KB:s samlingar – allt från dagstidningar till gamla trycksaker om tobak och sophantering.

Alexander Cavalieratos är skönlitterär författare och föreläsare.

20 november
Stridspiloten som kraschlandade i konsten: Åke Hodell 100 år
Inom det svenska neo-avantgardet var Åke Hodell (1919–2000) en av dem som prövade konstens och litteraturens gränser. Hans verk är intressanta för den som vill förstå hur förhållandet mellan olika konstarter förändrades under 1900-talets andra hälft. Hur ska vi läsa hans skrift utan bokstäver och tolka hans bruk av kodspråk? Och är KB:s Hodellsamling en resurs för forskare eller i själva verket ett konstverk?

Johan Gardfors är fil.dr i litteraturvetenskap och författare till avhandlingen Åke Hodell: Art and Writing in the Neo-Avant-Garde (2017).

4 december
Roggebibliotekets skatter
Roggebiblioteket i Strängnäs, som blev en del av KB år 1968, spänner över sju sekler. Här finns verk från boktryckarkonstens barndom, handskrifter, kartor, glober och titlar inom många olika ämnesområden. Till jubileet 2018 utgavs antologin Böckerna i borgen: Ett halvsekel i Roggebiblioteket. Den berättar historien om biblioteket och böckerna, men även om människorna som använt dem.

Elin Andersson är fil.dr i latin och arbetar med specialsamlingar på Kungliga biblioteket.
Emil Stenback är bokbindare med bokhistoria och historiska bokband som specialitet, och ansvarar för bokbinderiet i Roggebiblioteket.