Ny samtalsserie sätter ljus på tryckfriheten

Under fem tisdagskvällar kommer några av Sveriges mest profilerade forskare och publicister till Kungl. biblioteket för att samtala om yttrandefrihet och tryckfrihet. Samtalsserien, som är öppen för allmänheten, är en del i den svenska tryckfrihetens 250-årsjubileum.

Den 2 december 1766 utfärdades Sveriges första tryckfrihetsförordning. Sverige blev då först i världen med att lagligt skydda rättigheten att uttrycka sig fritt i tal och skrift. För att fira detta välkomnar Kungl. biblioteket och Kulturrådet alla intresserade till Tisdagar med tryckfriheten – en samtalsserie om tryckfrihet och offentlighet under 250 år.

Under fem tisdagskvällar i vår, med start den 22 mars, kommer tryckfrihet och offentlighet att belysas ur olika synvinklar. Samtalen handlar bland annat om tryckfrihetens historia, konstens förhållande till yttrandefrihet, samt om den digitala revolutionens betydelse för demokratin.

Bland samtalsdeltagarna finns Anna Skarhed (justitiekansler) Jan Guillou (journalist och författare), Jesper Strömbäck (professor i journalistik) och Makode Linde (konstnär).

Samtalen äger rum i Kungl. bibliotekets hörsal i Humlegården i Stockholm och börjar kl. 17.00. Moderatorer för samtalen är historikern Henrik Berggren och journalisten Lotta Gröning. Det är fritt inträde till arrangemanget.

PROGRAM

22 mars
Tryckfrihet – en kulturell konstruktion?

Hur har idén om yttrande- och tryckfrihet utvecklats genom historien? Är den en självklar mänsklig rättighet? Ska ord bedömas annorlunda än handlingar?

Medverkande:
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet
Ola Larsmo, författare och ordförande Svenska PEN
Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, Göteborgs universitet

5 april
Offentlighetsprincipen – en udda svensk idé?

Är den svenska offentlighetsprincipen unik och har den skapat en särskild myndighetskultur? Har svenskar en falsk bild av den offentliga insynen? Föder den en naiv tilltro snarare än en sund skepsis gentemot myndigheter?

Medverkande:
Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Uppsala universitet 
Helena Jäderblom, domare Europadomstolen för mänskliga rättigheter 
Anna-Lena Laurén, Moskvakorrespondent, Dagens Nyheter

19 april
Tryckfriheten – ett journalistiskt privilegium?

Bryr sig andra än journalister om tryckfriheten? Vem bestämmer över medierna? Fungerar ”konsekvensneutralitet” i praktiken och är den en försvarlig publicistisk hållning?

Medverkande:
Anette Novak, journalist, särskild utredare Medieutredningen
Anna Skarhed, justitiekansler
Jesper Strömbäck, professor i journalistik, Göteborgs universitet

3 maj
Är ingenting heligt? Konstens frihet och ansvar

Är konsten ett frirum för yttrandefrihet? Får vad som helst sägas i konstens namn? Har konstnärer större eller mindre ansvar än andra för sina handlingar?

Medverkande:
Makode Linde, konstnär (ersätter Farnaz Arbabi)
Jan Guillou, journalist och författare
Karin Helander, professor i teatervetenskap, Stockholms universitet

17 maj
Lillebror ser dig – mot det genomskinliga samhället?

Vad innebär den digitala revolutionen för yttrandefriheten och demokratin? Ökar myndigheternas kontroll av medborgarna, eller är det tvärtom? Vilket ansvar har allmänheten i det digitala umgänget?

Medverkande:
Pelle Snickars, professor i medievetenskap, Umeå universitet
Eva-Maria Svensson, professor i juridik, Göteborgs universitet
Folke Tersman, professor i filosofi, Uppsala universitet

För mer information och fullständigt schema, vänligen besök Kungl. bibliotekets kalendarium. Om du vill läsa mer om firandet av Tryckfrihetsåret 2016, besök gärna webbplatsen Frittord250.se.