För många handlar vintern om överlevnad

När det blir riktigt kallt i Norrbotten kan graderna sjuka till minus trettio. Om en är ute då kan en se hur håret som sticker utanför mössan ändrar färg och sakta blir vitt av frost. På vintern måste en ha ordentliga kläder på sig; Mössa, vantar (ofta dubbla vantar), överdragsbyxor, en tjock vinterjacka och fodrade skor som tål kyla, snö och is. När en kommer hem så avnjuter man kanske en kopp varm te, ett bad eller varför inte en varm bastu? Om du, som jag, är en av människorna som har råd att klä dig efter väder och har ett varmt hem att komma till, då är vintern ett fantastiskt glittrande magiskt landskap.

Men tillhör du gruppen utsatta EU-medborgare är vintern något annat. Vintern kommer då att handla om överlevnad. Ja, till och med i ett av världens rikaste länder med en av världens rikaste befolkningar ställs människor inför frågor som är självklara för nittio procent av den övriga befolkningen. Hur ska jag skaffa kläder och skor så att jag överlever i vinter? När får jag mat? När får jag duscha nästa gång? Och var ska jag bo ikväll?

Luleå kommun har den här vintern bestämt sig för att avhysa de utsatta EU-medborgarna från sina hem på Södra Hamn i centrala Luleå. Som ’kompensation’ erbjuder kommunen ett härbärge med tio platser för stadens trettiotal utsatta EU-medborgare och övriga hemlösa. På härbärget får en stanna en natt och måste föranmäla sig till socialtjänsten varje morgon för att få chansen att bli tilldelad en plats. För den som inte får plats erbjuds en biljett till ambassaden i Stockholm.

Vi på Läkare i Världen i Luleå möter utsatta EU-medborgare på våra kliniker som sitter ute i kylan flera timmar, varje dag. Vi möter människor som sover i bilar utomhus och vi möter människor som konstant oroar sig för hur framtiden kommer att se ut. Att sova i en bil över vintern ökar risken för sjukdomar och bidrar till svårigheter att sköta sin hälsa och sin medicinering. Hälsa är en mänsklig rättighet. Enligt artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det att: Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegriper föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga förmåner. Alla människor har rätt att såväl i fysiskt som psykiskt avseende att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Sverige har undertecknat att säkerställa de mänskliga rättigheterna för alla inom sin jurisdiktion – utan att göra skillnad på grund av t ex etnicitet, juridisk status eller nationalitet. Vi ska bekämpa fattigdomen - inte de fattiga människorna. De mänskliga rättigheterna måste gälla alla, alltid.

/Annelie Danielsson

Läkare i Världen, Luleå