Läkemedelsverket har tidigare i år förbjudit Boehringer Ingelheim AB att marknadsföra den receptbelagda produkten Pradaxa till allmänheten. Marknadsföringen bestod av ett pressmeddelande som publicerades på internet och som riktade sig till journalister. Ärendet har uppmärksammats i media sedan en tid tillbaka.

Läkemedelsverket blev i juni uppmärksammad på det aktuella pressmeddelandet om läkemedlet Pradaxa. Verket bedömde att pressmeddelandet är marknadsföring i lagens mening. Pressmeddelandet sprider positiv information om produkten, uppenbarligen för att skapa en ökad efterfrågan inför lansering av en utökad indikation. Texten har en tydlig reklamkaraktär där inga nackdelar utan endast fördelar med läkemedlet redovisas.

Pressmeddelandet är således inte sådan text av ren informativ och faktamässigt karaktär som ska undantas marknadsföringsförbudet. Reklam av receptbelagda läkemedel som riktar sig till allmänheten är inte tillåten. Läkemedelsverket har därför förbjudit Boehringer Ingelheim AB att marknadsföra den receptbelagda produkten till allmänheten.

Boehringer Ingelheim AB har överklagat verkets beslut till Förvaltningsrätten i Uppsala och påpekar i sitt överklagande att Industrigranskningsmannen (IGM), som utövar tillsyn enligt LIF:s etiska regelverk, har valt att inte ingripa mot pressmeddelandet. Avgörande för IGM:s bedömning var att det rörde sig om ett meddelande riktat till journalister.

Läkemedelsverket ser ett stort värde i LIF:s egentillsyn och har inga invändningar mot de begränsningar man har valt att göra för sitt tillsynsområde. Men verket  måste tillämpa den lagstiftning som gäller, i detta fall  direktiv 2001/83/EG som implementerats i svensk lag genomläkemedelslagen (1992:859).

I direktivet, och därmed också i läkemedelslagen, finns bestämmelser av två slag. Det finns dels regler om marknadsföring som riktas till hälso- och sjukvårdspersonal, dels regler om marknadsföring som riktas till alla andra, dvs. ”allmänheten”. Någon ytterligare kategori finns inte. Läkemedelslagen har av lagstiftaren uttryckligen bedömts vara förenlig med våra grundlagar.

Journalister är inte hälso- och sjukvårdspersonal och har ingen särställning i lagstiftningen. Det finns således inget stöd för att undanta journalister från förbudet mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel. 

Relaterad information

 Läkemedelslagen (SFS 1992:859)

 EU-direktiv 2001/83/EG