Pressinbjudan - Utdelning av priset Årets slåttergubbe

Länsstyrelsen Värmland delar för fjärde året ut priset Årets slåttergubbe, till en värmländsk ängsbrukare. Allmänheten har fått nominera sina favoriter till priset och därefter har en jury utsett årets segrare.

- Vi vet att en enorm insats görs i det tysta varje år av alla dem som slår och sköter om sina ängsmarker. På så sätt bevaras både stora biologiska värden och kulturhistoriska miljöer. Det personliga engagemanget hos dessa brukare är en fantastisk tillgång för länet som vi vill uppmärksamma och uppmuntra, säger Landshövding Kenneth Johansson som ska dela ut priset.

Prisutdelningen äger rum på Residenset, den 10 juni 2014 klockan 13:00. Media hälsas varmt välkomna att delta!

Vi avslöjar vem/vilka som är pristagare under prisutdelningen.

Juryn består av representanter från Länsstyrelsen Värmland, Hushållningssällskapet, Region Värmland, Naturskyddsföreningen samt Värmlands Hembygdsförbund.

Kontakt

Sara Bodin Olsson
Länsstyrelsen Värmland
sara.bodin.olsson@lansstyrelsen.se
010-224 63 72

Fakta om ängar och ängsbruk

Vad är en slåttergubbe?

Namnet på priset anspelar varken på ålder eller kön hos de värmländska ängsbrukarna, utan på en av våra mest kända ängsblommor - arnica montana, eller slåttergubbe.

Gamla ängsmarker är värdefulla

För hundra år sedan fanns det fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker eller planterats igen med skog. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt! 

Varför ser ängen ut som den gör?

Ängen var under historisk tid den mark där bonden producerade sitt hö. Den traditionella skötseln gynnar många arter och det gör att floran på en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. På ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng.

Bevarandet kräver brukare

Men ängsmarken finns inte utan brukare, det är den årliga skötseln som ger de höga värdena. Hävden måste därför fortsätta för att värdena ska finnas kvar. Samtidigt är medelåldern hög bland många av våra allra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver alltså få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden!

Skötsel av en traditionell äng

För att ängen ska behålla sina värden måste den skötas kontinuerligt. På våren städas ängen, så kallad fagning, då nedfallna löv och kvistar tas bort. På sensommaren, vanligen mellan mitten av juli och mitten av augusti, är det dags för slåtter. Då slås ängen med skärande redskap som lie, motormanuell slåtterbalk eller traktorburen slåtterbalk. Därefter torkas höet och det slagna höet får ligga kvar några dagar så att fröna hinner släppa. Slutligen samlas höet in och fraktas bort från ängen.