NY RAPPORT: Hemlöshet – en fråga om bostäder

För tre år sedan fick länsstyrelserna i uppdrag att stödja landets kommuner i arbetet med att motverka hemlöshet. I dag överlämnas slutrapporten till regeringen. Av den framgår bland annat att kommunerna kan bli bättre på att motverka hemlöshet. Det framgår också att många kommuner är beredda att testa nya framgångsrika metoder och att behoven av att sprida dessa nya insatser är stora.

Tryggheten i att ha en ordnad bostad är en förutsättning för mycket i livet; vila, sömn, matlagning och personlig hygien. Utan bostad är det också svårt att sköta såväl studier som arbete. Tillgång till bostad betraktas därför som en mänsklig rättighet.

Trots det är ungefär 34 000 människor officiellt hemlösa i Sverige i dag, och då har inte situationen med fattiga EU-medborgare som söker sig till Sverige för att tigga tagits med i beräkningen.

– Hemlöshet kan drabba vem som helst. Det är mycket svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden, och även personer med god ekonomi kan hamna i hemlöshet, till exempel i samband med en skilsmässa. Att vara hemlös handlar oftast inte om att sova i en port utan om att sova på någons soffa, säger funktionsledare social hållbarhet Katarzyna Musial vid Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Trots att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden framförallt har sin grund i bristen på bostäder tenderar många kommuner att individualisera problemen, och se dem som sociala problem som socialtjänsten ska arbeta med.

– Det behövs riktade insatser och individuellt stöd, men socialtjänsten kan inte lösa frågor kring bostadsbyggande och utbildning. Vår slutats är att många kommuner behöver bli bättre på att samverka internt mellan sina förvaltningar, säger Katarzyna Musial.

Mellan 547 och 560 hemlösa' finns i Kronobergs län, varav situationen definieras som akut hemlöshet för 9-11 personer. Merparten av de hemlösa bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner.

– Många kommuner gör ett bra arbete på flera områden och vi har sett under de senaste åren att de är beredda på att testa nya metoder, som exempelvis Bostad Först och strukturerat vräkningsförebyggande arbete. I länet har 3 av 8 kommuner rutiner på verksamhetsnivå för att arbeta vräkningsförebyggande, medan 5 kommuner har rutiner för att förebygga avhysningar av barnfamiljer, säger Katarzyna Musial.

Bostadsbristen skapar hemlöshetsproblem på många håll i landet, inte enbart i storstäderna. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen innebär ansvar för att skapa balans mellan behov och utbud, så att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden. I rapporten framhävs vikten av att kommunerna uppmärksammar dessa frågor i olika sammanhang; när de tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen, i den fysiska planeringen och i direktiven till de kommunala bostadsföretagen.

Det treåriga uppdraget är nu slutfört. Länsstyrelserna arbetar på uppdrag av regeringen vidare med hemlöshetsproblematiken, och kommer att stötta kommunerna i arbetet med att:

• Underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden.
• Motverka hemlöshet.
• Förebygga avhysningar.

Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. En slutrapport ska lämnas till regeringen i början av 2016.

Den fullständiga rapporten samt statistik för kommunerna i Kronobergs län finns att läsa på Länsstyrelsens hemsisa.

För mer information:
Katarzyna Musial, funktionsledare social hållbarhet, Länsstyrelsen i Kronoberg
Telefon: 010-223 74 23.

' Socialstyrelsens statistik från 2011. Socialstyrelsen definierar hemlöshet i fyra situationer; akut hemlöshet, institutionsvistelse och kategoriboende, långsiktiga boendelösningar samt eget ordnat kortsiktigt boende.