Länets lantbrukare försiktigt positiva inför framtiden

Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten har på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten genomfört ett antal intervjuer med företagare som ingår i målgruppen för landsbygdsprogrammet. Analysen baseras på 57 företagare som blivit intervjuade och som fått besvara en webbenkät.
- Köttproduktion och främst med får verkar vara framtidsbranscher, säger Landsbygdschef Kajsa Berggren.

Bland de intervjuade företagarna är det 23 procent som ser att det egna företagets ekonomi försämrats under perioden 2008-2014 det vill säga under den senaste landsbygdsprogram-perioden. 38 procent menar att företagets ekonomi förbättrats och 39 procent anser att ekonomin i företaget behållits på tidigare nivå. På frågan om hur man tror att ekonomin kommer att utvecklas de kommande 5 åren så svarar hela 60 procent att ekonomin kommer att förbättras. 13 procent spår en negativ ekonomisk utveckling och 5 procent säger att de avser att avveckla företaget.

När man tittar på hur de olika branscherna svarat ser man att det finns störst framtidstro inom fårproduktionen där 91 procent av företagarna tror på en förbättrad ekonomi i framtiden, även inom nötkötts- och svinproduktionen har man goda förhoppningar inför de kommande fem åren. Mörkast ser mjölkproducenterna på framtiden. Hela 8 procent av de tillfrågade tror att slutat med mjölkproduktion inom de närmaste 5 åren. Men helt nattsvart ser man det ändå inte, 29 procent av de tillfrågade mjölkproducenterna tror på en stärkt ekonomi och 33 procent tror åtminstone på en bibehållen ekonomi inom mjölknäringen under de kommande fem åren.

De som ser ljusare på framtiden är de som utvecklat sina verksamheter eller gjort nyinvesteringar. Det är också flera som tror att marknaden kommer att förändras så att svenskt och lokalproducerat efterfrågas mera. De som ser mörkare på framtiden menar att det idag saknas politisk vilja och att en ökad centralisering av marknaden får negativ påverkan på lönsamheten.

Hela 71 procent av de företag som nystartat eller ändrat inriktning säger att de inte skulle ha genomfört detta utan de olika ekonomiska stöd som erhållits och 64 procent av företagen som nystartat eller ändrat inriktning har fått rådgivning i samband med detta. Hela 70 procent av de intervjuade företagen avser att göra nyinvesteringar om 100 000 kr eller mer inom den närmaste femårsperioden.

25 procent av företagarna som tillfrågades har tankar på att låta företaget gå vidare genom försäljning eller ägarskifte inom de närmaste fem åren. Bland brukare som är 61 år och äldre är det hela 75 procent som avser låta företaget gå vidare innan 2020.

Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet

Under det gångna Landsbygdsprogrammet genomfördes olika former av kompetensutvecklingsinsatser. Företagarna fick möjlighet att svara på frågan om hur de upplevde nyttan av olika typer av kompetenshöjande insatser för det egna företagets utveckling. Denna information är värdefull att ha med sig då man nu skall planera för kommande kunskapshöjande insatser.

Det finns ett behov av att koppla samman individuell rådgivning med andra kompetenshöjande insatser för att öka förutsättningarna till förändring. I vissa svar framkommer frustrationen över att gå en kurs som ger inspiration och ny kunskap men som man inte mäktar med att genomföra. I vårt län finns det få rådgivare och avstånden till företagen är långa. Rådgivningen behöver utvecklas och samverkan mellan alla aktörer förbättras för att ge förutsättningar för en hållbar företagsutveckling, säger Anna Molander, lantbruksrådgivare Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.

Under den nya programperioden för landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns det möjligheter att stödja olika kompetensutvecklingsinsatser för företagarna. Enkäten och intervjuerna pekar på viktiga områden att arbeta med.

- För samtliga kategorier av företag finns en tydlig efterfrågan på ökad kunskap kring ekonomisk styrning och uppföljning av företaget, kunskaper kring förhandlingar i samband med inköp och försäljning, samt effektiv företagsledning. Vi ser också att intresset är fortsatt stort för att förbättra kunskapen kring olika produktionsfrågor, inte minst en effektivare grovfoderproduktion och en bättre djurhälsa. Nu finns också möjligheter inom projektet ”Greppa näringen” att få kostnadsfri rådgivning för ett bättre resursutnyttjande, vilket både ger en bättre ekonomi på företagen och en mindre påverkan på miljön. Nya inkomstmöjligheter i företagen kan utvecklas genom att företagarna lär mer om andra vägar förädling och försäljning. Vid sidan av produktion och produktutveckling är ökad kunskap om hur man marknadsför och prissätter sina produkter av största vikt, säger Lars Ericson, lantbruksexpert vid Länsstyrelsen.

Om undersökningen

Av de som svarade på Länsstyrelsens frågor var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Urvalet av företagare var inte fullständigt slumpmässigt då företag som nyligt startat eller som gjort större förändringar till viss del prioriterats. Resultaten kan därför inte att ses som generellt giltiga för länets jordbruksföretag men visar ändå intressanta trender.

För mer information:

Länk till rapporten

Lars Ericson
Länsstyrelsen Västerbotten
lars.ericson@lansstyrelsen.se

Anna Molander
Hushållningssällskapet
anna.molander@hushallningssallskapet.se

Jörgen Boman
Kommunikationschef
Länsstyrelsen Västerbotten
070-669 00 10
jorgen.boman@lansstyrelsen.se