Nu skyddas naturen på Ivö klack

Idag blev Ivö klack i Ivösjön ett naturreservat. Med detta vill Länsstyrelsen Skåne bland annat upprätthålla och skapa förutsättningar för arter och livsmiljöer i området, bland annat fågellivet. I naturreservatet finns också en unik geologi och geomorfologi samt kulturhistoriskt intressanta industri- och agrara lämningar som är viktiga för att förstå områdets historia och tidigare funktion. Dessa ska synliggöras.En del av Ivösjön ingår också i naturreservatet. Här finns bland annat flera sällsynta fiskarter.

Området ska nu skötas så att det blir naturskog med död ved, mer lövträd och biotoper som utgör livsmiljö för fridlysta och rödlistade arter. De geologiska och geomorfologiska värdena som är knutna till det gamla kalk- och kaolinbrottet ska framhävas. För att göra området tillgängligt för friluftsliv ska parkeringar och stigar anläggas.

Beskrivning av området

Ivö klack är en urbergskulle, som når 134 meter över havet. Själva urberget är 1350 miljoner år gammal vångagranit. Den utsattes för kemisk vittring under mesozoisk tid (för 250-70 miljoner år sedan) och omvandlades då till kaolinlera. När leran efter hand spolades bort bildades en ojämn topografi i det friska ovittrade urberget. Under sen krita steg havet och kalksten avsattes. Landskapet blev under en tid ett skärgårdslandskap med hajar och stora kräldjur såsom sköldpaddor och svanödlor i havet. Skalen av de stora mängder musslor, ostron och snäckor som levde i havet sammanpressades till en sedimentär bergart.

Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden

På 1880-talet påbörjades brytningen av kalksten och kaolin vid Blaksudden vid foten av Ivö klack och delar av byns utmarksområde förvandlades till ett industriområde. Brytningen av kalksten pågick fram till 1940-talet och kaolinbrytningen upphörde under mitten av 1960-talet. Det finns fortfarande flera spår kvar från brytningstiden som påminner om att det är ett gammalt industriområde, till exempel sedimentationsdammar, dumphögar, cementfundament samt rester av kajanläggningar.

Det har även bedrivits brytning av sten (granit) till husbyggen m.m. i området.

I samband med enskiftet i början på 1800-talet delades byns utmark upp mellan de olika gårdarna och flera nya ägogränser uppkom i samband med detta. Dessa finns till stor del kvar i skogen i form av raka stenmurar. I naturreservatet finns det även flera kulturlämningar såsom husgrunder, fägata och odlingsrösen som ger belägg för att området varit bebott och att delar av områdets mark varit brukad som åker. Det finns tre objekt som är registrerade som kulturhistoriska lämningar inom området. Dessa är kaolinbrottet, ön Fläskholmen och ett område uppe på klacken (Klöfvet).

Biologiska bevarandevärden

Ett sjuttiotal rödlistade arter är noterade i området, bland annat ett 30-tal rödlistade svamparter. Ivösjön hyser också en mycket stor mängd växt- och djurarter och ett flertal av dessa är klassificerade som Natura 2000 arter eller rödlistade. Här finns till exempel ett exceptionellt stort antal fiskarter (ca 25 st. av Sveriges totalt ca 50 arter i sötvattensmiljö).

För ytterligare information, kontakta Gunilla Davidsson Lundh, tfn. 010 – 224 14 74