Håll isär fakta och slutsatser

Ett vanligt problem som jag ofta stöter på är att vi tycks ha svårt att skilja på fakta och slutsatser, vilket gör att vi i alltför hög utsträckning tar våra egna tolkningar som allmängiltiga fakta. För att ta ett exempel, låt säga att jag är en arbetsledare som tycker att medarbetarna i mitt arbetslag uppvisar för lite glädje, och vid ett skift säger något i stil med: ”Kom igen nu hör ni, var inte så nedstämda!”. Vad jag gjort är att jag dragit en slutsats om att individerna är nedstämda och genom att jag sätter ord på detta så visar jag också att jag tar för givet att min slutsats är korrekt. I själva verket har jag inte en aning om ifall de verkligen är nedstämda. Det är en tolkning jag gör och en slutsats jag drar på basis av deras synbara beteenden (exempelvis att de inte skrattar, ler, pratar etc.). För att vara tydlig i sin kommunikation så är det viktigt att man visar att man skiljer verkliga fakta från personliga tolkningar.

Vad är då fakta? Jo, det är det som man kan se och höra med sina ögon och sina öron. Om det gäller människor så är fakta vad dessa människor säger och gör. En tydlig kommunikation börjar oftast med ens egna fakta, exempelvis: ”Jag tyckte att det såg ut som att du tittade ner i backen hela tiden vid genomgången idag.” Sedan stämmer man av detta med motparten: ”Stämmer det?”. Ifall motparten håller med så kan man redogöra för sin tolkning av beteendet, gärna ställd som en fråga av nyfikenhet snarare än ett påstående, såsom till exempel: ”Det fick mig att undra över huruvida du kände dig nedstämd?”.

Genom att separera fakta från slutsatser så blir det tydligt vilka beteenden som leder till vilka tolkningar och slutsatser, vilket ger mottagaren en möjlighet att dels reflektera över detta, men också att korrigera ifall tolkningen är felaktig. Till exempel i ovan nämnda fall: ”Nej då, jag var inte nedstämd, jag var enbart fokuserad i tanken på hur vi ska rätta till ett fel som uppstod igår, men jag ska ändå tänka på beteendet ifall det är så att det kan upplevas som nedstämt”. Nedan följer ett antal fraser där slutsatser behandlas som fakta. Notera att detta är fel även vid positiv feedback och beröm:

• ”Idag arbetade ni inte tillräckligt hårt”
• ”Var inte så okoncentrerade”
• ”Jag tycker att ni borde visa mer respekt”
•  ”Vilken jättebra och lojal arbetskamrat du var idag”
• ”Du har verkligen ett grymt bra självförtroende just nu”
• ”Det är härligt att se din motivation”

Prova för dig själv att omvandla ovanstående fraser på ett sådant sätt att fakta separeras från slutsatser. Det är inte alltid så lätt, framförallt inte om vi är ovana och alltid har behandlat våra tolkningar och upplevelser som absoluta sanningar. En tumregel att hålla på är att alltid använda sig av konkreta exempel på vad en person sagt eller gjort för att motivera tolkningar och slutsatser. Ta till exempel första frasen om att inte arbeta tillräckligt hårt. Vilka konkreta beteenden har du sett individen utföra (eller inte utföra) som föranleder dig att dra denna slutsats? Det kanske kan vara att personen tagit tre timmars kaffepaus, attesterat färre fakturor än vanligt eller inte sålt en enda vara på hela dagen. Ifall hårt arbete är en viktig värdering hos dig så tydliggör du den genom att visa vilka konkreta beteenden som ligger bakom den.

Stefan Söderfjäll (ur boken "Ledarskapets 5 utmaningar")