Skuld och skam skapar ofrihet

Känslor av skuld och skam ställer till det för oss och skapar ohälsa. Det är svårt att resonera sig fri från skuldkänslor, eftersom skuld är en känsla medan ett resonemang är en intellektuell övning. Förmodligen behöver skuldkänslan ersättas av en annan känsla för att skuldbördan ska lätta. Det kan vara svårt att logiskt tänka sig bort från eller prata sig ur skam också, om skammen är ens egen. Däremot kan det vara möjligt att resonera sig fri från skam om man förstår på ett logiskt plan att man skäms för någon annans räkning. Vad kommer det sig at vi har så svårt att släppa taget om de här känslorna?

Nedanstående text är ett utdrag ur Gaya Pienitzkas bok ”Insikter om inre ledarskap”:

Att leva med starka skuld- och skamkänslor är förödande för vår hälsa. Så länge jag känner skuld eller skam så är jag inte fri. Att frigöra sig från skuld och skam är en livslång process och i den processen ingår ofta bearbetning av traumatiska och/eller sorgliga händelser.

Att skämmas eller att känna sig skyldig ingår i de flesta människors komfortzon. Det innebär att det är bekvämt att känna skuld- och skam. Vi är så vana vid den här typen av känslor att det skulle kännas tomt utan dem.

Dessutom är vi människor mycket bra på att skuldbelägga både oss själva och andra, och vi har olika strategier för hur vi kan göra för att balansera vår egen upplevelse av de här jobbiga känslorna.

Ett vanligt sätt att hantera och minska sitt eget dåliga mående, är att snabbt ta på sig skulden när någonting blir obehagligt. I en sådan situation är förmodligen den som tar på sig skulden konflikträdd.

Den inre dialogen säger att om jag tar på mig skulden slutar omgivningen skälla och leta syndabockar och då blir det lugnt. Men, vad händer med min egen självrespekt om jag tar på mig skuld som jag egentligen upplever att andra borde dela? Här landade jag plötsligt med två problem och en sjukdomsvinst med följdproblem.

• Problem 1: Jag tog på mig hela skulden. En skuld som jag sedan måste hantera på något sätt för att känna mig fri.
• Problem 2: Jag agerade på ett sätt som gjorde att jag inte respekterade min egen åsikt om att det faktiskt inte bara var mitt fel. Och, om jag inte agerar respektfullt mot mig själv hur ska jag då kunna förvänta mig att andra gör det?
• Sjukdomsvinst – konflikten i rummet försvann när jag tog på mig skulden. Det blev lugnt. Det här genererar ett nytt problem 3: Det finns en stor risk för att jag tar till den här lösningen igen eftersom jag fick lugn och ro.

En annan strategi för att hantera och minska sitt eget dåliga mående är att hitta syndabockar. Om jag känner mig skyldig för att jag missat att göra någonting som jag åtagit mig, eller om jag till exempel inser att jag inte kommer att klara att hålla en deadline, kan jag välja att fokusera mitt intresse på någon annan som missat någonting.

På så sätt minskas uppmärksamheten som riktas mot mig och jag kan smita undan utan att någon märker att jag är skyldig. Det såg kanske ut som en snygg smitning, men resultatet blev även här två problem och en sjukdomsvinst:

• Problem 1: Jag vet egentligen med mig att jag har missat. Hade jag inte vetat det så hade jag aldrig behövt dra igång den lilla cirkus det innebar att hitta en syndabock att gömma mig bakom. Visserligen känns skulden lite mindre när det finns någon annan som också är skyldig, men det innebär inte att min egen känsla av otillräcklighet i att lösa min uppgift och skuld över det elimineras.
• Problem 2: De personer som jag drog in i spelet och utpekade som syndabockar kanske anser att jag var ojust i mitt handlande. Istället för att ta hand om mitt eget, utpekade jag dem, en handling som kan leda till att jag känner ytterligare skuld.
• Sjukdomsvinst: Jag kanske kom undan helt från att bli utpekad eller också fick jag dela skulden med någon annan som inte heller hållit måttet. Följdproblemet som uppstår är förmodligen att jag skäms för att jag inte bara stolt burit min egen brist. Jag försökte dölja någonting – är det ärligt? Vad händer med skuldkontot när jag inser att jag nog var oärlig?

Ovan har jag beskrivit två helt olika strategier för att hantera en situation som skulle ha kunnat uppstå som följd av samma underliggande problem. Vi skaffar oss strategier för att få det vi behöver och/eller vill ha redan i barndomen.

Ofta fortsätter vi ta till de här strategierna långt upp i åldrarna och vanligtvis gör vi det utan att ha en aning om vad vi håller på med.

Texten ovan är hämtad ur Gaya Pienitzkas bok ”insikter om inre ledarskap” som finns att köpa till exempel via nätbokhandlarna www.adlibris.com  och www.bokus.com . Gaya är författare, föreläsare och en av huvudlärarna på Lifecap ABs terapeututbildningar, www.lifecap.se .

Lifecap AB