Gå direkt till innehåll
​  Klimatuppvärmningen kan gå snabbare än beräknat

Pressmeddelande -

​ Klimatuppvärmningen kan gå snabbare än beräknat

Den globala uppvärmningen kan ske snabbare än man tidigare trott. Anledningen är att även de växhusgasutsläpp som är naturliga påverkas av en höjd temperatur. Genom mätning av naturliga metanutsläpp bekräftas detta i studier från Linköpings universitet.

– Allt pekar på att uppvärmning leder till större naturliga växthusgasutsläpp. I sjöar ser man ett klart mönster av större metanutsläpp vid högre temperaturer, det visar våra detaljerade mätningar, säger Sivakiruthika Natchimuthu, doktorand vid Tema Miljö, Linköpings universitet, och huvudförfattare till forskargruppens senaste publikation om ämnet.

”Forskargruppen vid Linköpings universitet har under två år publicerat ett flertal studier som pekar åt samma håll – att de naturliga växthusgasutsläppen ökar när klimatet blir varmare. I den senaste studien har man, genom att bland annat undersöka växthusgasen metan och dess flöde i tre sjöar, tydligt sett att över tid spelar temperatur en viktig roll för metannivån. Forskarnas mätningar visar att vid en höjning av temperaturen från 15 till 20 grader nästan fördubblas metanet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Limnology and Oceanography.

Att utsläpp orsakade av människor påverkar växthuseffekten som i sin tur påverkar klimatet har forskarna vetat länge. Därför har man också kunnat ta med utsläpp orsakade av människor i beräkningen när man försöker förutspå hur klimatet kommer att utvecklas över tid. Den framtida utvecklingen av naturliga växthusgasutsläpp har dock varit mer oklar.

Nu framträder en ond spiral – växthusgasutsläpp från förbränning av fossila bränslen leder till uppvärmning som i sin tur ger ökade naturliga utsläpp och ytterligare uppvärmning.

Därmed får varje minskning av utsläpp orsakade av människan en dubbelt gynnsam effekt eftersom både den omedelbara direkta uppvärmningen och bieffekten med ökade naturliga utsläpp förhindras. Det menar professor David Bastviken vid Linköpings universitet.

– Resultaten om att naturliga växhusgasutsläpp påverkas är överraskande tydliga. Det finns flera oberoende studier baserade på både vår och andras forskning som stöder detta. Frågan är inte längre om de naturliga utsläppen kommer att öka utan snarare hur mycket, säger David Bastviken.

Kontakt:
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se

Den senaste LiU-publikationen om ämnet:
Spatio-temporal variability of lake CH4 fluxes and its influence on annual whole lake emission estimates.
Natchimuthu S, Sundgren I, Gålfalk M, Klemedtsson L, Crill P, Danielsson Å, Bastviken D. 2015.  Limnology and Oceanography.
doi: 10.1002/lno.10222.

Tidigare publikationer där LiU medverkat:
Greenhouse gas production in low latitude lake sediments responds strongly to warming. Marotta H, Pinho LQ, Gudasz C. Bastviken D, Tranvik L, Enrich-Prast A. 2014. Nature Climate Change 4:467-470.
doi:10.1038/nclimate2222

Influence of weather variables on methane and carbon dioxide flux from a shallow pond. Natchimutu S, Panneer Selvam B, Bastviken D. 2014. Biogeochemistry. 119: 403-413.
doi: 10.1007/s10533-014-9976-z

Methane and carbon dioxide emissions from inland waters in India – Implications for large scale greenhouse gas balances. Panneer Selvam B, Natchimuthu S, Arunachalam L, Bastviken D. 2014. Global Change Biology 20: 3397-3407. doi: 10.1111/gcb.12575

Large difference in carbon emission – burial balances between boreal and arctic lakes. Lundin EJ, Klaminder J, Bastviken D, Olid C, Hansson SV, Karlsson J. 2015.  Scientific Reports 5:14248.
doiI: 10.1038/srep14248.

Consistent temperature dependence of methane fluxes from microbes to ecosystems. Yvon-Durocher G, Allen AP, Bastviken D, Conrad R, Gudasz C, St-Pierre A, Duc NT, del Giorgio PA. 2014. Nature 507: 488-491.

Energy input is primary controller of methane bubbling in subarctic lakes. Wik M, Thornton B, Bastviken D, MacIntyre S, Varner RK, Crill PM. 2014.  Geophysical Research Letters 41:555-560. doi:10.1002/2013GL058510

Ämnen


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping