Gå direkt till innehåll
Anna Bredström vid LiU har studerat den nära 1000-sidiga diagnostiska och statistiska handboken DSM
Anna Bredström vid LiU har studerat den nära 1000-sidiga diagnostiska och statistiska handboken DSM

Pressmeddelande -

Risk att patienter inte bedöms efter samma kriterier

Den manual som många länder bedömer psykiska sjukdomar utifrån är etnocentrisk och utgår från ett västerländskt perspektiv. Trots att manualen reviderats med intention att ges ”en större kulturell känslighet”. Det visar Anna Bredström vid Linköpings universitet i tidskriften Journal of Medical Humanities.

Går du till en psykiater i USA är det efter den diagnostiska och statistiska handboken DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders)som dina symptom klassificeras. I Sverige används Världshälsoorganisationens koder för statistik och uppföljning, men i den kliniska psykiatrin används i huvudsak DSM eftersom den ger en mer utförlig beskrivning av varje diagnos.

År 2013 utkom American Psychiatric Associations uppdaterade manual, DSM-5. Etnicitetsforskaren Anna Bredström har studerat den nya versionen och resultatet har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Humanities.

–Överlag ger den nya versionen blandade budskap kring kultur och etnicitet. Manualens kapitel presenterar exempelvis olika syn på kultur och dess betydelse för att sätta en diagnos, säger Anna Bredström, forskare vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet.

I samband revideringen skulle manualen ges en ”större kulturell känslighet” den tidigare versionen har fått kritik för att exotifiera. Anna Bredström menar att expertisen har hörsammat kritiken och gjort vissa förbättringar. Samtidigt finns en rad exempel i den nya manualen på var kritiken inte har gjort någon skillnad.

–I manualen förekommer breda kategoriseringar, som ”latinamerikaner”, ”vietnameser” och ”samhällen med kollektiva normer”. Detta samtidigt som manualen manar till försiktighet mot stereotyper och förenklade samband mellan en grupps identitet och ett särskilt tillstånd. Västerländsk kultur och dess inverkan på psykisk ohälsa problematiseras inte i manualen.

Då riskerar man att patienter inte bedöms på samma kriterier, säger Anna Bredström.

Kontakt:
Anna Bredström, universitetslektor Linköpings universitet, anna.bredstrom@liu.se , 011-36 32 42

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kontakter

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik och naturvetenskap 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap 013-28 13 95
Jonas Roslund

Jonas Roslund

Presskontakt Forskningskommunikatör Samhällsv., humaniora och utbildningsv. 013 28 28 00
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Allmänna mediaförfrågningar 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 40 400 studenter och 4 500 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping