Ett tandvårdsprojekt i Tanzania

Tanzania räknas nu till den handfull länder i Afrika som har den snabbast växande ekonomin, men från en mycket låg nivå. Fattigdomen är mycket utbredd i denna del av Tanzania, som inte har några kända värdefulla naturresurser att utvinna. Den dåligt utbyggda infrastrukturen förhindrar också någon större export av färska jordbruksprodukter som är det man huvudsakligen kan frambringa. Kaffeproduktionen (med kaffefabrik i Bukoba) har drabbats av sänkta världsmarknadspriser och många har gått över till att odla vanilj.

Ett relativt nystartat trädplanteringsprogram och ett minisågverk (från Säter) är de första stegen som ser lovande ut, men som har lång utvecklingstid.

Samhällsservice som t ex sjukvård och skolverksamhet är mycket dåligt tillgodosedd. Nyligen har man beslutat att alla barn skall få gå i skola upp till och med motsvarande vårt mellanstadium, men lärarna är dåligt utbildade och skolorna har nästan inget undervisningsmaterial alls.

5-6 åringar i Tanzania har i medeltal en karierad mjölktand. 12 åringar har i genomsnitt 1,5 förlorad eller karierad tand. Flickor har mera tandskador än pojkar, troligen för ett de vistas mera i köket. Karierade tänder går förr eller senare förlorade eftersom det är mycket ovanligt i denna del av Tanzania med lagningar. Jämfört med Sverige för några decennier sedan är alltså kariesfrekvensen inte särskilt hög, men erfarenheten från andra utvecklingsländer säger att när levnadsstandarden stiger, så ökar karies med fruktansvärd hastighet. Det är därför viktigt att börja det förebyggande arbetet i ett lugnt skede innan skadorna hunnit så långt.

Praktiskt taget alla ungdomar har tandsten och lättblödande tandkött. Jämfört med Sverige är situationen mycket sämre när det gäller tandlossningssjukdomen. Erfarenheterna från alla utvecklingsländer visar att tandlossningssjukdomen tidigt leder till multipla tandförluster och att behovet av proteser kommer tidigt för många.

På 1,5 miljoner invånare i regionen fanns 3 tandläkare och de tycktes arbeta mest med tanduttagning och framställning av proteser. Vid mitt första besök år 2002 vid Tweyambe Secondary School kunde jag konstatera att tandvärk var ett dagligt problem. 4-5 elever kom varje dag med tandvärk och bad mig dra ut tänder som, om resurser funnits, några månader tidigare mycket väl kunde ha lagats, för att sedan kunna vara kvar resten av livet.

Skolan, som är mycket vackert belägen, ligger på en bergsplatå ca två mil från Bukoba, väster om Viktoriasjön. Den är en systerskola till Martin Kochgymnasiet i Hedemora och har haft en lysande utveckling sedan den blygsamma starten på 1980-talet. Göran Granberg, f d präst i Vikmanshyttan, tjänstgjorde i Bukoba då och förmedlade kontakten, som sedan dess utvecklats i ett omfattande samarbete och stöd, i många fall med hjälp av SIDA men också genom en mycket aktiv stödförening, TIDESO, och Freds- och biståndsföreningen vid Martin Kochgymnasiet. Alla medel som slussats till Tweyambe har förvaltats på ett utomordentligt sätt och skolan har nu 600 elever, varav de flesta bor i internat. Skolan räknas till de bästa i Tanzania, mycket tack vare de omfattande kontakterna med Hedemora. Många lärare, elever och andra från Hedemora har besökt skolan och vissa har stannat där i flera år som lärare. Många ungdomar från Hedemora har arbetat där som volontärer. Skolans betydelse för den framtida utvecklingen i detta mycket fattiga område kan inte överskattas.

Jag hoppas nu kunna locka dit yrkesverksam eller pensionerad svensk tandvårdspersonal för att bedriva tandvård till barn och ungdomar, ge akuttandvård till den vuxna befolkningen och handleda inhemsk personal till att lansera förebyggande tandvård och därigenom bygga upp en tandhälsa från grunden bland befolkningen, där införande av fluorsköljningar och information och munhygienträning i skolorna i området står högt på listan. Munhygienträning utan tandborstar är svår att genomföra, varför en hel del tandborstar och tandkräm måste inköpas. Den utåtriktade verksamheten medför också reskostnader.

Ekonomi

Själv reste jag för egna pengar. Serviceteknikern tog semester för att hjälpa till med monteringen och funktionskontrollen, men han har ingen koppling till projektet för övrigt. Hans resekostnader 8 500 kr betalades gemensamt av TIDESO (se ovan) och Lions Club Idun Hedemora. Från den andra Lionklubben i Hedemora, som jag själv tillhör, fick jag 5 000 kr till materialinköp. Ett litet hus måste byggas utanför mottagningen för kompressor, sug och generator, vilket jag bekostade med ett kulturstipendium jag fått från Hedemora Kommun.

Jag har sökt stöd hos multipeldistriktet när det gäller resebidrag för volontärer.

Mina nuvarande resurser räcker inte för att betala materialkostnaderna. Viss avgift måste kunna tas ut vid vård av vuxna, men betalningsförmågan är låg. När jag var där betalade de som hade råd motsvarande 50 kr för en tanduttagning, vilket tydligen var gängse taxa (de som inte hade råd slapp att betala). Det räcker kanske för att betala materialkostnaderna för den behandlingen, men det blir inte mycket över för att bekosta tandvård för barn och ungdomar eller den utåtriktade verksamheten med besök i skolor i distriktet. De delarna av verksamheten måste vara kostnadsfria för att kunna genomföras.

Hos lionklubbarna i 101 GD vädjar jag därför om stöd till materialkostnader, drift av generator och kostnader för utåtriktad verksamhet. Om många klubbar bidrar med 500 – 1000 kr är en god verksamhet säkrad. På sikt hoppas jag att det skall kunna bli en rekommenderad distriktsaktivitet.

Ett särskilt Tanzaniakonto inom LC Hedemora, bankgiro 794-5686, med återrapportering till klubbarna har upprättats.

Maila eventuella frågor till b.hedas@telia.com. Jag skickar gärna en PowerPointpresentation.

Se ytterligare information om Tweyambe Secondary School på Martin Kochgymnasiets hemsida www.mkgymnasiet.se och om skogs- och sågverksprojektet på www.kagera.se .

Bo Hedås

Sekreterare (LS)

Lions Club Hedemora

Långhagsv 2, 776 33 Hedemora

0225-12988, 070-541 27 22