Därför är social PR så trovärdig

Public relations som sätter pressrelationer i centrum liksom traditionella reklambudskap utmanas. Idag handlar PR främst om att rikta PR-arbetet direkt mot målgruppen. Där trovärdigheten i princip blir total.

PR som sätter pressrelationer med journalister som förmedlande länk mellan företag och målgrupp i centrum är utmanad. Även traditionella reklambudskap ifrågasätts alltmer. Det gör att det är effektivare ur marknadsföringssynpunkt att rikta PR-arbetet direkt mot målgruppen. Vad målgruppens tycker i det sammanhanget har extremt hög trovärdighet. 

Social PR handlar bland annat om att rikta ett innehåll direkt mot en målgrupp i syfte att engagera och skapa ett transparent och ärligt samtal med målgruppen. Ett samtal som ofta får ett enormt inflytande på de övriga individerna i målgruppen eftersom det är synonymt med ett ”riktigt samtal”. Värdet av vad var och en tycker i det sociala sammanhanget är stort. Det beror på att det är ett öppet samtal som redovisar verkliga tankar och känslor hos målgruppen.

Idag menar många att rekommendationer från vänner, bekanta och medmänniskor väger tungt när de fattar beslut. Omvandlar vi det till nätprat där medlemmar digitalt i ett samtal lämnar spår efter sig blir det extremt effektfullt. Dels finns samtalet kvar för sökning, dels är det ett oerhört ärligt och transparent samtal som förs. Det blir också lättare att plocka upp samtalet och få information om vad medlemmarna talar om, i syfte att skapa nytt innehåll som engagerar samt som tillgodoser målgruppens förnyade behov.

Frågan som uppstår i kölvattnet av ovanstående handlar om hur pass pålitliga målgrupperna (gräsrötterna) egentligen är idag? Min uppfattning är att det är fler som bloggar och twittrar av sociala skäl än kommersiella. Och att gräsrötter gärna vill bidra med något vettigt i gruppen, något som gör att de själva uppfattas positivt. Och min förhoppning är att många som bloggar av kommersiella skäl ofta redovisar det även om så ibland inte är fallet. Och kom ihåg – vi ska helst inte be målgruppen om omdömen och dialog – gör vi det tenderar samtalet att bli överdrivet positivt och opålitligt.

Louise Harvig Olsmar Lisas textbyrå