Bedrägerier ökar i handeln - men än toppar rån och stöld

Handeln är en av samhällets mest brottsutsatta områden med allvarliga konsekvenser, inte minst för personalens arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, men också i reda pengar för det som förstörs i butiken eller stjäls. Över 9 miljarder kronor per år kostar dessa brott handeln. Men det tar inte slut där – handeln utsätts också för en rad andra brott man kanske inte tänker på.

Brott i butik kostar handeln cirka 9 miljarder kronor varje år, där brottsligt svinn utgör 6 miljarder och det administrativa svinnet 3 miljarder. Av det brottsliga svinnet är 4,4 miljarder externa stölder och resten, 1,6 miljarder interna.

Rån och stöld är livsmedelsbutikernas största gissel men butikerna och dess personal utsätts också för andra typer av brott som misshandel, skadegörelse och bedrägerier. Någonting som ökar i takt med den nya tekniken är ID-kapningar där även livsmedelsbutiker måste se upp.

– Det vanliga är att man beställer saker på nätet och hämtar ut med falskt ID. Som paketombud är det svårt att se vad som är ett äkta eller falskt körkort eller id-kort. Det behövs ett mer effektivt sätt att kontrollera identiteten på än dagens ID-kort., säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Allt fler ID-kapningar

Han vill att ID-kapningar ska kriminaliseras och att polisen blir bättre på att hantera internetbedrägerier.

– Handeln och andra leverantörer av tjänster samt restauranger står för runt 95 procent av kostnaderna som följer på id-kapningsbrott, som i runda tal kostar 3 miljarder årligen.

Och livsmedelsbutiker kan drabbas på fler sätt än bara som paketombud. Exempel finns på stora cateringbeställningar av såväl privatpersoner som bolag där fakturan sänts till den ”äkta” personen som hävdar att han inte alls beställt något.

 Tyvärr verkar det så att samtidigt som brotten mot handeln ökar så minskar benägenheten att anmäla brotten. Anledningen är att stölder och snatterier sällan leder till åtal och om det ändå skulle gå till domstol är straffen som utmäts små.

Stort mörkertal

Just detta faktum gör också att det är mycket svårt att veta hur många brott som egentligen begås. De siffror man kan få fram genom BRÅ handlar om anmälda brott, men mörkertalet är enormt eftersom det begås så många brott som aldrig anmäls.

– Av BRÅs statistik får man intrycket att stölder och snatterier gått ner de senaste fem åren. Våra undersökningar visar på motsatsen, att de ökat.  Skillnaden i statistik ligger i anmälningsbenägenheten, säger han.

Anledningen till att så få stöldbrott anmäls är enligt Per Geijer den straffrabatt som finns i rättssystemet. Den som begår två stöldbrott får inte dubbelt straff utan ges rabatt på det andra tillgreppet. Rabatten ökar för varje brott till dess gärningspersonen blir straffimmun, det blir ingen ökad påföljd oavsett hur många stölder personen begår.

Fel med straffrabatt

– Man tappar sugen när man ser att det inte leder någon vart att anmäla. På grund av straffrabatten anser Polis och åklagare att det bara är ett fåtal brott som det är värt att utreda och åtala för. Resten läggs ner.

Av alla stölder som sker i handeln polisanmäls bara cirka 1,5 procent. Många av stölderna upptäcks inte på en gång och blir aldrig aktuella att anmäla, men av de stölder där gärningspersonen tas på bar gärning polisanmäls endast 63 procent .Ett sätt att komma tillrätta med stölder och snatterier är att vägra tjuvar tillträde till butiken om de upprepade gånger begått brott i butiken. Men där är vi inte än. Frågan om tillträdesförbud är kontroversiell och enligt Per Geijer har fokus hamnat på fel sak i frågan.

Tillträdesförbud behövs

– Vi vill ha en lagstiftning som som gör det möjligt att neka personer som stjäl tillträde till butiken. Tyvärr resonerar många politiker och beslutsfattare att risken finns att det skulle inskränka personers rätt att röra sig i offentliga rum – en slags diskriminering. Vi ser det inte så, utan vi vill i första hand värna personalen så att de kan känna sig trygga, en arbetsmiljöfråga alltså. Och varför är man rädd för att handlare godtyckligt skulle neka folk tillträde? Då tappar man ju kunder.

Förutom stölder och snatterier drabbas butikerna hårt av rån utförda både med och utan vapen. Men trots att rånen minskat totalt sett jämfört med förra året så har de ökat markant för livsmedelsbutikerna. Enligt Svensk Handels halvårsrapport för 2014 var 44 procent av de rån som rapporterats in till Svensk Handel riktade mot livsmedelsbranschen. Konkret innebär det att rånen mot livsmedelsbutikerna har ökat med 40 procent jämfört med samma period 2013.  Svensk Handel reserverar sig dock för säkerheten i det statistiska materialet.

Varor hellre än kontanter

Ett sätt att komma tillrätta med butiksrån är att installera slutna kassasystem som flera livsmedelsbutiker har idag. Men tyvärr är inte heller dessa en garanti mot rån då statistiken visar att de kedjor som har flest slutna kassasystem drabbas av 20 procent av rånen. Så numera handlar brotten ofta om tillgrepp av varor som sedan säljs vidare.

– Rån är det brott som ger mest skadeverkan psykiskt på personalen. Som personal har man en otroligt utsatt position när kriminella kommer in i butiken och hotar sig till varor och kontanter. Här måste alla hjälpa till för att få ner butiksrånen till noll, från polis och rättsväsende till skola, socialtjänst och så vidare till branschförbund och inte minst handlarna själva, säger Per Geijer och räknar upp några punkter man kan jobba med:

• investera i olika säkerhetssystem.

• utbilda personal.

• öka samverkan med närliggande verksamheter.

• ta fram en optimal lösning på belysning, lås, larm och insyn.

Text: Marie Halldestam

Fakta | Brott mot butik

• Totalt kostar stölder, rån och bedrägerier handeln drygt 9 miljarder kronor per år.

• Enbart stölder och snatterier i butik omfattar ett värde av 4,4 miljarder där antalet stölder som utförs varje år uppgår till 6 miljoner. Interna stölder tillkommer med 1,6 miljarder kronor.

• Av alla stölder som sker i handeln polisanmäls bara 1,5 procent.

• Förra året rånades i genomsnitt minst två butiker varje dag i Sverige.

• Butiksrånen ökade med 11 procent. Rån med skjutvapen ökade med 21 procent.

• År 2012 drabbades 65 000 svenskar av id-kapningar och blev bestulna på sammanlagt 2,7 miljarder kronor.

• Förra året polisanmäldes nästan 13 000 fakturabedrägerier.

Källa: Svensk Handel

Så kan brott mot butik minskas

• Polisen måste bli synligare på gator och torg för att förebygga brott.

• Polisen måste öka sina insatser mot de organiserade ligor som begår brott mot butiker över hela landet.

• Att utreda häleribrott måste prioriteras i större utsträckning än idag.

• Polisens kompetens måste höjas i kampen mot internetbedrägerier.

• Id-kapningar måste kriminaliseras.

• Kriminalisera utskick av bluffakturor.

• Ta bort begreppet snatteri ur lagen och kalla alla stölder för stöld.

• Inför en möjlighet till tillträdesförbud i butiker så att handlare kan porta personer som stjäl.

•  Polisen måste förenkla och effektivisera sin hantering så fler butiksstölder och andra vardagsnära brott  kan klaras upp.

Källa: Svensk Handel