Nu granskas hanteringen av animaliska biprodukter

Nu granskas hanteringen av animaliska biprodukter

Nu pågår kontroll av butikerna i bland annat Stockholm. Denna gång med fokus på hanteringen av animaliska biprodukter, ABP. Här måste butikerna följa EUs tuffa direktiv. Kolla in vad du som handlare har för skyldigheter.

För många handlare är detta med ABP helt ny information. Men just nu pågår en kontroll i bland annat Stockholm bland butikerna, delvis med fokus på just animaliska biprodukter.

Animaliska biprodukter ska hanteras på ett särskilt sätt och handlaren har långt gångna skyldigheter.

Galna ko-sjukan

Regelverket har kommit till sen galna ko-sjukan bröt ut i Storbritannien i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet. Djuren hade blivit sjuka av foder gjort på animaliska biprodukter från nötdjur där köttmjölet var smittat med prionproteiner. Eftersom djuren blev ofrivilliga kannibaler spreds sjukdomen snabbt genom att sjuka djur slaktades och gjordes till foder för andra kor.

Skärpt lagstiftning

Sedan dess har en mängd insatser gjorts inom EU för att stävja sjukdomens framfart. Bland annt är det förbjudet att ge köttmjöl till djur inom samma art. Man har också ökat spårbarheten i de animaliska biprodukterna. Och nu senast 2011 skärptes lagstiftningen från 2002.

Per Baummann, som ansvarar för frågan på Svensk Dagligvaruhandel har uppmärksammat frågan.

– Egentligen är risken som allra störst på slakterier och anläggningar där man hanterar stora mängder animaliska biprodukter. I livsmedelsbutiker finns redan bra rutiner för hur man hanterar restprodukter men nu ska alltså dessa granskas och rutinerna skärpas ytterligare, säger han.

Och det är kommunernas miljöförvaltningar som gör detta. För att ha en bra grund att stå på inför kontrollerna anlitade miljöförvaltningen på Stockholms stad SLU förra året för att göra en undersökning.

Kartläggning av butiker

Man ville kartlägga Stockholmsbutikernas ABP-problematik och ta fram en riskvärdering. Lena Holmström (fd Mellberg) som gjorde kartläggningen tog också fram en checklista (se faktaruta nedan) och en kontrollplan som livsmedelskontrollen kan använda sig av.

– Vi vill inte utdela skarpa sanktioner för att handlarna inte gör rätt utan vi vill informera om vad som gäller, kolla om handlarna är medvetna om reglerna, om vad ABP är och vilka krav som ställs på dem, säger Daniel Selin, avdelningschef på Stockholm Stads miljöförvaltning.

Öka spårbarheten

Han berättar också att bakgrunden är att öka spårbarheten i avfallet för att vi ska få säkra livsmedel.

– Regelverket har kommit till för att riskavfall inte ska komma tillbaka. ABP ska ut ur systemet helt enkelt. Se bara på incidenten med mögeltoxinerna i Arlas mjölk för några veckor sen. På anläggningen i Linköping har Arla rutiner som fungerar så att sådant här kan upptäckas i tid. Och detta gäller även för butikerna, säger han.

Fungerande rutiner

Enligt SLU-undersökningen hanterar butikerna både vegetabiliskt och animaliskt avfall i olika proportioner på mellan 100 och 800 kilo och det utgjordes av utgångna livsmedel, matavfall och fiskrens. Det visade sig också att handlarna hade väldigt liten kunskap om ABP. Och även om det fanns rutiner kring avfall så var  den inte helt överensstämmande med ABP-lagstiftningen.

Samtidigt drogs slutsatsen att risken för att människor eller djur skulle bli sjuka med den nuvarande hanteringen var låg just för att den var var rutinmässig och att avfallet var av lägre risk.

Branschriktlinjer

Undersökaren påpekade att handlarna behöver informeras ordentligt före kontrollen, om de ska ha en chans att göra rätt innan livsmedelsinspektörer gör sina anmärkningar. Informationen behöver göras mer lättillgänglig, kanske i form av branschriktlinjer eller broschyrer från kommunen, skrev hon i rapporten.

Vad är det handlarna behöver känna till kring hanteringen av animaliska biprodukter?

Kraven på handlarna

– En viktig sak är att inte blanda ihop olika sorters avfall. Lägger man ABP i samma container som annat organiskt avfall blir även det ABP. Sen är det också viktigt att veta vilka produkter som omfattas så att rätt fraktioner kan hanteras enligt reglerna. Det är även handlarens skyldighet att se till att transportören är godkänd eller registrerad att hantera ABP liksom själva anläggningen dit den transporteras.

Sedan är det också viktigt att upprätta ett handelsdokument som ska följa med avfallet till den anläggning som tar emot det.

Per Baumann på Svensk Dagligvaruhandel vill gärna att det tas fram en teknisk lösning för detta, annars blir det ytterligare en administrativ börda för handlarna.

– Vi har initierat ett sådant arbete tillsammans med GS1, Avfall Sverige och företag från Återvinningsinudstrierna, säger han.

Modern teknik

– Vi vill såklart att resurser satsas på modern teknik med exempelvis inbyggd tagg (RFID) i restavfallskärlet. När detta är fullt så skapas ett digitalt handelsdokument som kan avläsas både av transportör och anläggning. Men först måste butikerna uppmärksammas på att införa ett ABP-tänk i sina avfallsrutiner, säger Per Baumann.

Text: Marie Halldestam

Fakta | Animaliska biprodukter i butik

• Animaliska biprodukter är sådant från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter. I butik kan det vara mat som gått ut på datum, samt slaktrens och fiskrens.

• Hantera alltid ABP för sig och övrigt avfall för sig. Om ABP blandas med annat avfall betraktas det också som ABP.

• ABP-lagstiftningen är mer specifik än Livsmedelslagstiftningen när det gäller animaliskt avfall. Om matavfallet ska bli djurfoder, komposteras eller rötas till biogas så måste särskilda åtgärder till som avdödar sjukdomsframkallande mikroorganismer.

• Riskerna med ABP är att animaliska biprodukter kan komma in i fodertillverkning eller spridas ut för gödsling av åkermark, och därmed sprida galna ko-sjukan eller andra sjukdomar.

• Se till att den som transporterar ditt ABP samt den anläggning som tar emot är godkända av Jordbruksverket för hantering av ABP.

• Ett handelsdokument i original, utfärdat av avsändaren, ska finnas med vid transport av ABP. Syftet med dokumentet är att säkra spårbarheten.

Fakta | BSE, Galna Ko-sjukan

Bovin Spongiform Encefalopati (BSE), även kallad galna ko-sjukan, diagnostiserades först i Storbritannien 1986 och har därefter spridits inom och utanför Europa.

För BSE har smittspridning skett genom att kött- och benmjöl framställt av BSE-sjuka nötkreatur har använts som foder. Att det finns en koppling mellan BSE och vCJD (variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom), hos människa är allmänt känt.

Sverige har ett mycket omfattande övervakningsprogram för BSE och sjukdomen påvisades inte hos djur här förrän 2006, hos en tolv år gammal ko.

En vetenskaplig bedömning som har genomförts av Europeiska myndigheten för Livsmedelssäkerhet (EFSA) fastställer att risken att BSE skulle finnas bland svenska nötkreatur är mycket liten.

I Sverige förbjöds användandet av kadaver som råvara vid tillverkningen av foder 1986. Kött- och benmjöl från friska och livsmedelsgodkända djur (köttmjöl) var tillåtet fram till 1991, då det förbjöds i idisslarfoder. Först år 1995 förbjöds slutligen allt däggdjursprotein i idisslarfoder.

Checklista | Livsmedelskontroll av ABP i butik

1. På vilket sätt blir livsmedel avfall i er butik

2. Hanterar ni hela/halva djurkroppar?

3. Känner ni till begreppet animaliska biprodukter, ABP?

4. Hur hanterar ni avfall?

5. Finns det särskilda behållare för animaliskt avfall?

6. Är det ert företag som ansvarar förlagring och avsändande av avfall?

7. Lämnas före detta livsmedel/matavfall ut som djurfoder till privatpersoner eller företag?

8. Om anläggningen hanterar matavfall, skickas det till:

a. Biogasanläggning?

b. Komposteringsanläggning?

c. Förbränningsanläggning?

9. Skickas handelsdokument med frakten? Finns det någon pärm där detta är samlat? Hur länge sparas det?

Handelsdokument ska upprättas av den som lämnar restprodukten och medfölja transport av ABP. Butikerna måste veta vem som är entreprenör och vart denne transporterar ABP material (till av Jordbruksverket godkänd eller registrerad anläggning).